När jag först ser kapellet i Barsta är det svårt att förstå att det är en kyrkobyggnad. Det är ett brungult litet hus som ser ut som ett förråd. Det en enda som avslöjar att det är ett kapell är kyrkklockan som sitter på taket. En stor metallnyckel hänger på en grov spik på höger sida om dörren. När jag öppnar och går in möts jag av ett vackert kyrkorum och blir genast förflyttad flera hundra år bakåt i tiden.
– Sedan 1699 är inget ändrat i Barsta kapell, utom ett par fönster som är bytta på 1800-talet. Det är bra att man låtit dessa sitta kvar i stället för att byta ut mot nya som är kopior av originalet, säger Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands museum.
– Genom att de flesta fiskarkapellen ligger ganska isolerade har de genomgått få förändringar genom historien. Samtidigt är kapellen även levande gudstjänstrum som fortfarande årligen brukas, säger Linnea Skog, stiftsantikvarie på Härnösands stift.
Fiskarkapellprojektet drivs av Härnösands stift med antikvariska konsulter i form av Daniel Olsson från Länsmuseet Gävleborg och Lars Nylander från Hälsinglands museum vilka tillsammans studerar de bevarade kapellen med tillhörande fiskelägen. Arkeologerna Ola George från Murberget Länsmuseet Västernorrland och Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg, ägnar sig åt den tidigare historien och söker uppgifter om försvunna kapell och begravningsplatser längs kusten.
När jag står inne i kyrkorummet är det första jag lägger märke till de gamla grovhuggna, blankslita trärena bänkarna utan ryggstöd. Jag känner på dem och de är alldeles släta och lena. På den vänstra sidan är gavlarna på bänkarna lägre för att det skulle vara lättare för kvinnorna att kliva över med alla sina kjolar. På höger sida satt männen. På flera ställen i bänkarna är det bomärken inristade i träet, både på manssidan och kvinnosidan. Många hade sina givna platser i kapellet som de satt på varje gång. Längst fram i kapellet på vänster sida finns det lägre bänkar där barnen satt, vända mot församlingen.
– Det är det enda kapellet vi sett sådana bänkar i. De kan såklart ha funnits på fler ställen, men det är bara här de är bevarade, säger Daniel Olsson, byggnadsantikvarie på Länsmuseet i Gävleborg.
Taket är fantastiskt vackert med allmogemålningar som föreställer bland annat Jesus i samtal med Nikodemus, när Jacob brottas med Guds ängel och Jesus och Petrus på fisketur med Johannes och Jakob i en båt bredvid.
– Takmålningarna är unika. De är målade av Roland Johansson Öberg, en allmogemålare från Ulvön år 1699. Varför det blev just dessa motiv kan vi nog hitta svar på i materialet vi samlat på oss, säger Lars Nylander, antikvarie på Hälsinglands museum.
Längst framme i rummet står ett gammalt hopsnickrat altare med två buketter sommarblommor på och bredvid finns en predikstol med en läsarbänk. När det inte fanns någon präst tillgänglig fick församlingen själva stå för läsandet ur bibeln.
Att det funnits ett behov av kapell vid fiskelägerna kan man mycket väl förstå. Livet var säkerligen hårt och när fiskarna gav sig ut på havet visste inte fruarna och barnen om och när de skulle återvända. Det är lätt att föreställa sig kvinnorna som satt här och bad böner om en säker resa och om fiskelycka.
Det var inte enbart lokala fiskare som använde kapellet. Gustav Vasa som bestämde att samtliga strömmingsfisken och fiskelägen i Ångermanland var kungens rättmätiga allmänning. 1557 fick fiskare från Gävletrakten privilegium att fiska längs Ångermanlands kuster och det är dessa fiskare tillsammans med ortsbefolkningen som byggt och använt kapellet i Barsta.
Kyrkorummet har inte bara använts som gudstjänstlokal för fiskarna under sommaren. På vintern hade de sina redskap och nät upphängda i taket, krokarna från den här tiden sitter fortfarande kvar i taket.
– När gävlefiskarna fiskat färdigt för sommaren och återvänt hem, så satte de ett sigill på dörren till kapellet. Det fick inte brytas förrän nästa sommar. När kapellet öppnades igen och man ringde i kapellklockan, så var det signalen för att fiskarna fick börja fiska igen, säger Daniel Olsson.
Barsta kapell blev byggnadsminne år 2011, vilket är det starkaste skydd en byggnad i Sverige kan få.
– Det betyder att vi måste bevara Barsta kapell. Byggnaden får inte förvanskas, byggas om, eller rivas. Den har ett stort kulturhistoriskt värde, inte minst för att bevara spår av historien som har betydelse för förståelsen av dagens och morgondagens samhälle. Byggnadsminnet är också ett sätt att garantera människors tillgång till kulturarvet, säger Linnea Skog
Det som nu återstår att göra inom projektet är att göra årsringsdateringar på ett antal kapell, upprätta kronologier göra jämförelser och sammanställa beskrivningar av de 17 fiskarkapellen i Härnösand stift. Informationen kommer sedan i sista etappen resultera i en bok.
– Det finns en hel del material om kapellen, men ingen har tidigare samlat ihop det och sammanställt det och dragit slutsatser. Det är vad detta projekt ska leda till, säger Linnea Skog.
– Många vet väldigt mycket om just sitt kapell, men vet inte lika mycket om andra fiskarkapell och den övergripande historien längs kusten. Det hoppas vi kunna bidra med, säger Daniel Olsson
Maria Eddebo Persson
2017-09-05