.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Stiftsstyrelsen beslutade 27 februari 2018 om inriktningskriterier för strukturarbetet i Härnösands stift. Beslutet innebär fortsatt arbete med nya pastoratsbildningar med avsikt att alla lokala enheter långsiktigt ska klara både att utföra och utveckla den grundläggande uppgiften och att bära det ekonomiska ansvaret för personal och förvaltning.
Varför är det nödvändigt att göra nya pastoratsbildningar?
Grundorsaken finns i befolkningsutvecklingen som i många år gått i negativ riktning och Svenska kyrkans medlemstal som än mer pekar åt samma håll. Redan nu har det påverkat de ekonomiska förutsättningarna i många församlingar, men det kommer att få avsevärt större konsekvenser under kommande år.
Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar men det betyder inte att människors andliga och själsliga behov minskar. Svenska kyrkan kan fortsatt ha stor betydelse för de människor som lever här i regionen. Därför behöver församlingar i hela stiftet kunna erbjuda en närvarande och öppen gemenskap.
Med en långsiktigt hållbar gemensam organisation där flera församlingar solidariskt delar på resurserna och hjälps åt med administration och förvaltning avser stiftsstyrelsen att säkra att gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet, kyrkans sociala arbete och andra möten med församlingsbor kan bedrivas lokalt i varje församling i hela stiftet.
Sedan 2013 och fram till 2030 beräknas antalet medlemmar i Svenska kyrkan i Härnösands stift ha minskat med ungefär en tredjedel, enligt Svenska kyrkans prognos Medlem 2030. Förutsatt oförändrad kyrkoavgift innebär det att intäkterna generellt beräknas minska med 20 procent, eller en femtedel. I en del områden av stiftet slår medlemsminskningen hårdare, i andra områden ser bilden ljusare ut.
Samtidigt ställs höga krav på församlingar och pastorat: som arbetsgivare med personal- och arbetsmiljöansvar, som förvaltare av fastigheter och begravningsplatser och som ansvarig för ekonomi, administration, teknik och kommunikation. Det är personal- och kompetenskrävande uppgifter som i flera fall också styrs av lagar eller andra regelverk.
Varför görs det nu?
Härnösands stift präglas av jämförelsevis många små lokala enheter med små arbetslag och redan nu knappa resurser. De omfattande krav på kompetens och resurser som riktas mot de lokala enheterna är redan i dag betungande för flera av stiftets församlingar och pastorat. Risk finns att resurser går till förvaltning och administration på bekostnad av den grundläggande uppgiften.
Kommer även pastorat med god ekonomi att beröras av strukturarbetet?
Ja, för att Svenska kyrkan ska finnas med relevant verksamhet överallt krävs solidaritet mellan församlingar. Därför berörs både ekonomiskt svaga och ekonomiskt starka församlingar.
Hur stora pastorat syftar strukturarbetet till?
I stiftsstyrelsens inriktningskriterier sägs att det behövs minst 10 000 kyrkotillhöriga i en enhet, för att den ska vara ekonomiskt bärkraftig och kunna ha tillräcklig kompetens att klara både de förvaltande och de kyrkliga uppgifterna på ett långsiktigt hållbart sätt.
Det finns också ett bemanningskriterium, är det en miniminivå för de nya pastoraten?
Nej, den nivå som stiftsstyrelsen angett i inriktningsbeslutet ska ställas i relation till dagens minsta pastorat och självständiga församlingar. Det är den minsta bemanning av kyrkliga profilyrken som medlemsunderlaget måste kunna bära. Men den bemanningen ska inte ses som en miniminivå för de större pastorat som är tänkt att bildas efter de utredningar som planeras.
Varför just 10 000 medlemmar?
En utredning som arbetsgivarorganisationen gjorde för några år sedan (Ökad samverkan i Svenska kyrkan) visade att utifrån de krav som ställs på gott arbetsgivarskap och god förvaltning så bör ett pastorat eller en församling med självständig ekonomi ha ett medlemsunderlag på minst ungefär 10 000 medlemmar, beräknat utifrån medlemmarnas snittinkomst över hela landet.
Stiftsstyrelsen har också klargjort de geografiska förutsättningarna ska vägas in tillsammans med medlemsunderlaget.
Vad är ett storpastorat?
2018 bestod 15 av 36 pastorat eller självständiga församlingar i Härnösands stift av mindre än 5 000 medlemmar. Östersunds församling som är stiftets medlemsmässigt största ekonomiska enhet hade drygt 20 000 medlemmar. Geografiskt är Härjedalens pastorat (11 859 kvadratkilometer) och Strömsunds pastorat (11 780 kvadratkilometer) de största enheterna i stiftet.
I andra delar av landet ger medlemstal och geografi andra förutsättningar. Som jämförelse har Malmö, ett av landets medlemsmässigt största pastorat, mer än 130 000 medlemmar. Och Södra Lapplands pastorat som består av fyra kommuner sträcker sig geografiskt över 27 407 kvadratmeter.
Vad säger att större pastorat leder till ökad kompetens?
Stiftets förvaltningsvisitationer har visat att några av de mindre enheterna har svårt att leva upp till de lagar och regler som styr verksamheten. När kostnaderna för den kompetens som krävs delas av fler blir de lägre per enhet. Ett antal arbetsuppgifter – exempelvis personaladministration, kommunikation eller administrativa uppgifter knutna till begravningsverksamheten – kan utföras samlat och mer effektivt för flera församlingar. Personal kan få möjlighet att koncentrera och utveckla sin kompetens inom färre områden.
Vad säger att större pastorat leder till lägre kostnader?
Kostnaden för chefer minskar eftersom det är billigare att anställa en arbetsledande komminister än kyrkoherde. I samband med pensionsavgångar och när andra vakanser uppstår kan samordningsvinster övervägas. De ekonomiska vinsterna av en pastoratsbildning ska ses långsiktigt och utfallet beror ytterst på i vilken omfattning lokala förtroendevalda och personal arbetar med att omfördela resurser.
Under omställningsfasen brukar kostnaderna öka. Därför satsar stiftet ekonomiskt på de enheter som arbetar mot en ny pastoratsbildning genom att finansiera förtroendevaldas arvoden kopplat till omställningsarbetet och ge resurser för att avlasta personal samt till en del övriga extra kostnader som uppstår.
Hur påverkar större enheter församlingsborna?
På lång sikt på ett positivt sätt eftersom avsikten med de nya pastoraten är att resurserna ska fördelas så att mesta möjliga går till det som är församlingens grundläggande uppgift: Till att utveckla gudstjänstlivet, till att stärka barn- och ungdomsverksamheten och det diakonala arbetet och till att synliggöra den kristna gemenskapen i lokalsamhället.
När det gäller demokratin har församlingsborna själva ett ansvar. Det är viktigt att det finns människor i församlingen som är beredda att ställa upp som förtroendevalda i pastoratet eller som är villiga att engagera sig lokalt i församlingsrådet.
Hur påverkar större enheter personalen?
När ett nytt pastorat bildas övergår samtliga anställningar i berörda församlingar eller pastorat till det nya pastoratet, alltså den nya arbetsgivaren. Efter ett nytt pastorats ikraftträdande gäller samma förutsättningar och regelverk för övertalighet som för nuvarande organisationer.
Förändringen innebär tillgång till fler arbetskamrater och därmed nya perspektiv på verksamheten. Ibland kan en del personal få nya arbetsuppgifter men ofta fortsätter man att arbeta med det man gjorde tidigare inom samma geografiska område. De geografiska förutsättningarna och arbetsuppgifternas art styr möjligheterna till utbyte mellan församlingarna i pastoratet.
På kort sikt kan förändringsarbetet innebära påfrestningar för personal och förtroendevalda och verksamheten kan i så fall påverkas negativt under omställningsperioden.
Hur har lokala företrädare möjlighet att påverka stiftsstyrelsens beslut?
Varje utredning inleds med samrådsmöten. För att uppnå 10 000 kyrkotillhöriga behöver avvägningar göras utifrån geografiska aspekter och utifrån vad som är långsiktigt ekonomiskt hållbart och därför behövs lokala synpunkter på alternativen. Liksom även på möjlig tidsplan. Utredningarna skickas avslutningsvis på remiss till respektive kyrkofullmäktige som har möjlighet att yttra sig innan stiftsstyrelsens beslut.
Kan stiftsstyrelsen genomföra bildandet av nya pastorat mot församlingarnas vilja?
Ja, enligt Svenska kyrkans regelverk är det stiftsstyrelsen som har ansvaret för att den lokala indelningen i församlingar och pastorat är bärkraftig och ändamålsenlig. Men ambitionen är alltid att hitta lösningar i samförstånd med de lokala företrädarna.
Vilka slutsatser drar stiftsstyrelsen av tidigare pastoratsbildningar?
Erfarenheten från tidigare pastoratsbildningar visar att ledarskapet är en framgångsfaktor för resultatet, för att de olika enheterna ska fungera väl tillsammans och nybildningen inom rimlig tid ska få önskad effekt. Därför lägger Härnösands stift i dag stor vikt vid ledarstöd till kyrkoherdar och arbetsgivare när ett nytt pastorat bildas, det är viktigt både före och efter en indelningsförändring. Det är även viktigt att personalen är delaktiga i förändringsarbetet.
Flera indelningsförändringar som gjorts tidigare har lyckats mycket bra. Men det finns också exempel där det varit svårt och tagit lång tid att få den nya organisationen att fungera tillfredställande.
När det gäller de pastorat som bildats så sent som 2017 (Härjedalen) och 2018 (Krokom, Åre, Härnösand, Kramfors) är det svårt att redan nu utvärdera resultatet. En skillnad mot äldre pastoratsbildningar är Svenska kyrkans sedan 2014 nya modell för den lokala organisationen. Den innebär goda möjligheter för församlingarna att behålla sin lokala identitet, genom lokala församlingsråd och lokal församlingspräst, och ändå samverka med andra i ett pastorat.
Kommer församlingarna att slås ihop?
Nej, den modell stiftet använder för strukturarbetet innebär att församlingarna är kvar med lokal verksamhet, lokala församlingsråd och lokal personal.
Oavsett storlek på ett pastorat är församlingen fortfarande den primära enheten där den grundläggande uppgiften utförs, alltså där gudstjänster firas och annan verksamhet bedrivs.
Vart är Svenska kyrkan i Härnösands stift på väg?
Antalet medlemmar i Svenska kyrkan minskar men det betyder inte att människors andliga och själsliga behov minskar. Svenska kyrkan kan fortsatt ha stor betydelse för de människor som lever här i regionen. Därför behöver församlingar i hela stiftet kunna erbjuda en närvarande och öppen gemenskap.
Svenska kyrkan har en viktig funktion att fylla i framtiden. För att erbjuda gemenskap och framtidstro, för att stötta i sökandet efter mål och mening, för delandet av tron på något som är större än oss själva.
I sitt herdabrev (Nu är Guds tid, Verbum 2017) skriver biskop Eva Nordung Byström: Vårt gemensamma mål ska vara att vi, tillsammans och utifrån församlingarnas kunskap om vad det är att vara kyrka i den egna bygden, gör församlingarnas grundläggande uppgift möjlig, utvecklingsbar och fördjupad i tro och liv.
Kajsa Åslin
2018-06-26
(uppdaterad 2019-11-14)