Den lilla medeltidskyrkan har ett stort tak. Det är både brant och högt, vilken är en fördel när vatten och snö ska rinna av, men det behövs en stor mängd virke för att lägga det nya taket. Takläggaren Kenneth Hellström räknar med att det blir cirka 40 000 träspån innan taket är klart.
Ett stort problem i samband med takomläggningen har varit att få tag på rätt virke och sedan en snickare som vet hur man tillverkar spånet med korrekt teknik. Spånet får inte vara hyvlat, utan måste vara kluvet för att träfibrerna i spånet ska förbli hela. Hyvlas träfibrerna av, så tar spånet upp vatten och håller sämre.
Uppdraget att leta reda på virke och att tillverka spånet gick till snickaren Anders Nilsson. Han har letat virke på sågverk runt om i Jämtland i två års tid för att hitta rätt sorts virke med stor kärndel.
– Kärnvirket är mer väderbeständigt och behöver inte impregneras. Det här kommer inte behöva bytas på hundra år. Använder man de yttre delarna på furan, så ruttnar det efter 20-30 år, säger Anders Nilsson.
Det är också viktig hur spånet läggs på taket för att öka hållbarheten. Kennet Hellström visar hur de lägger spånet i tre lager för att det ska bli vattentätt. De har även tänkt in åt vilket håll det blåser mest, för att lägga spånet så att det trycks ner av vinden i stället för att lyftas upp.
Bristen på kvalitetsvirke för byggnadsvård är en fråga som Egendomsförvaltningen i Härnösands stift driver. För att virket ska bli av den kvalitet som krävs behöver träden bli över 200 år gamla och vara tätvuxna. Innan skogen blir så pass gammal så avverkas den av skogsbolagen, på grund av att den inte producerar volym. Den är väldigt sällsynt i Sverige numera. När träden är över 200 år vill Skogsvårdsstyrelsen skydda träden för de har fått höga naturvärden. Därmed får man inte avverka dem längre. Max Enander, stiftsjägmästare har suttit med som expert i statens skogsutredning 2019 där han lyft frågan om kyrkans behov av virke från gamla grova träd för kulturbyggnadsvård.
– Vi driver frågan på flera håll just nu för att myndigheter och beslutsfattare ska se att behovet av den här typen av virke finns och att olika intressen krockar, säger Max Enander.
Paul Höglund, ersättare i Egendomsnämnden har skrivit en motion till kyrkomötet där han föreslår kyrkomötet att ge uppdrag till kyrkostyrelsen att påbörja förhandligar med berörda myndigheter om att kyrkan själva ska kunna avsätta bestånd av den här typen av skog för att se till att det egna behovet av virke för byggnadsvård är säkrat.
– Vi behöver komma fram till undantag så att vi får bevara träd för det här syftet, säger Paul Höglund.
Egendomsförvaltningen i Härnösands stift har nu börjat spara träd på en yta av 2 hektar i närheten av Mattmar kyrka, som förhoppningsvis ska gå att använda till byggnadsvård i framtiden.
Vi återvänder till kyrkan i Marby och en spännande upptäckt under takspånen.
På 1500-talet när Marby gamla kyrka byggdes så fanns många träkyrkor i bygderna. Befolkningen växte på orten och en stenkyrka uppfördes. Församlingen ville hushålla med resurser och återanvände delar av kyrkan som stod där innan. När det gamla takspånet revs från kyrktaket och bräderna under exponerades så upptäcktes plankor från en betydligt äldre byggnad som troligtvis funnits på platsen. Brädorna är planhuggna med hjälp av en speciell yxa i en medeltida teknik kallad sprätthuggning. Sprätthugget trä känns igen på det typiska fiskbensliknande mönster som uppstår.
– Plankorna kommer sannolikt från en stavkyrka. De dendrokronologiska analyserna pekar på att den kommer från tidig medeltid, men vi kan inte säga säkert förrän vi fått en säkrare datering senare i höst. Stämmer analyserna är det den äldsta kända kyrkan i Norrland, säger Olof Holm, historiker på riksdagsbiblioteket i Stockholm.
Om vädret är vackert räknar man med att takbytet på Marby gamla kyrka ska vara klart i september.
Maria Eddebo Persson
2022-08-22