Under hösten bryts den vanliga lunken i trefaldighetstiden av med två festliga firningsdagar – Den helige Mikaels dag och Tacksägelsedagen. Den helige Mikaels dag har temat Änglarna och texterna handlar på olika sätt om vad änglarna är och kan få betyda för oss. Mikael, som har fått ge namn åt dagen, var en av ärkeänglarna. Till och med inom änglaskaran finns hierarkier och de änglar som stod högst kallades ärkeänglar. Ordet ”ärkeängel” kommer av både grekiskans och latinets ord för ”förste budbärare”. Att sedan Jesus vände på alla hierarkier och att Paulus tydliggjorde att i dopet är ingen är först eller sist, det är en annan sak.
Ängeln Mikael och hans änglagäng vann striden över draken och hans här, som symboliserar det onda. Det var alltså en kamp mellan gott och ont och det goda segrade. Den här berättelsen finns i Uppenbarelseboken och ligger till grund för ängladagens tema.
Det finns många texter i Bibeln där änglarna är med. Några av dem finns representerade i evangelieboken för Mikaelidagen. De handlar om änglar som budbärare, änglar som visar på guds närvaro, änglar som strider för det goda, som ger trygghet och som ger styrka att klara av det som är svårt. Änglarna har stor betydelse i Guds synliggörande av sin närvaro i våra liv.
Vi människor kan också få vara som änglar för våra medmänniskor – kämpa för det goda, gå vid andras sida, visa på Guds närvaro i människors liv och på den trygghet och styrka som Gud kan ge en människa.
I det gamla bondesamhället kallades Mikaelidagen för Mickelsmäss. Den firades alltid 29 september och markerade övergången till vinterhalvåret. Skörden var avklarad och förråden var fyllda. I framför allt södra Sverige var Mickelsmäss också en dag för höstmarknad. Så är det än på vissa håll i landet.
Psalmen 333 handlar framför allt om den här av änglar i himlen som gläds när Gud blir synlig i vår värld och människor kommer till tro. ”Änglarna sjunger i himlen – halleluja! Glädjen blir stor när Guds kärlek bryter igenom hos oss”.
Kyrkans år har fler årstider än det kalenderår vi är vana att relatera till. Första halvan av kyrkoåret består av advent, jultiden, trettondedagstiden, fastan, påsktiden och pingst. Andra halvan av kyrkoåret kallas för Trefaldighetstiden och i den ingår ett antal årstider och högtider som definierar vilken kyrkoårstid vi är inne i. Kyrkoåret hjälper oss att leva i alla delar av kristen tro och inte fastna i en. Det kan berika vårt sätt att se på livet och ge oss trygga ramar och rutiner som återkommer varje år. Psalmerna i Den svenska psalmboken kan hjälpa oss att få syn på och fördjupa de olika årstiderna under kyrkoåret.