Härnösands och Luleå stift ansökte samtidigt om certifieringen, som en del i försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. Det var ett önskemål från Samiska rådet i Svenska kyrkan att stiften i norra Sverige skulle bli FSC-certifierade, och det förs fram i handlingsplanen för de åtaganden som gjorts för att komma framåt i försoningsprocessen.
Det är många olika åtgärder i skogen som kan påverka samernas renskötsel och som ska samplaneras: de flesta avverkningar, markberedning, naturvårdsbränning, anläggning av vägar och visst kontinuitetsskogsbruk. Även användning av främmande trädslag som contortatall och gödsling, men det är inte aktuella frågor i Härnösands stift.
Under förra året förberedde de båda stiftens egendomsförvaltningar sin ansökan till organisationen FSC Sverige. Sommaren 2024 anställdes en gemensam certifieringsansvarig, en person med gedigen erfarenhet av arbete med urfolksfrågor. Och i december 2024 var både Härnösands- och Luleå stift godkända för den nya miljöcertifieringen.
Båda stiften har tidigare arbetat med samråd med samebyarna, begreppet samråd finns i skogsvårdslagen. Med FSC-anslutningen införs istället begreppet samplanering och med det ett tydligare ramverk kring genomförandet. Nu arbetar egendomsförvaltningarna med att utveckla samplaneringen utifrån den nya certifieringen och med fokus på goda regionala och lokala kontakter.
Konkret innebär det att egendomsförvaltningen kontaktar de samebyar som kan komma att påverkas av skogsbruket, för att erbjuda information och möjlighet att påverka över tid, fem år är en vanlig planeringsperiod. Vid ett första samplaneringsmöte tar parterna sedan fram gemensamma spelregler för samarbetet. Spelreglerna ska beskriva hur samplaneringen ska gå till med respektive sameby. Inför varje planerad åtgärd som blir aktuell tas ny kontakt, enligt de spelregler som parterna kommit överens om. Anpassningar till rennäringens behov diskuteras. Det kan exempelvis handla om att hyggets utformning ändras, att markberedningen görs skonsammare, att åtgärder vidtas för att underlätta framkomlighet eller för att gynna marklavsbetet.
Utgångspunkten är det regelverk som FSC-standarden innebär. Regelverket har utvecklats i samverkan med företrädare för renskötseln och skogsbruket, med syfte att underlätta att skogsbruk och renskötsel kan bedrivas på samma marker. Under samplaneringen ska parterna göra sitt bästa för att komma överens, men om det inte skulle fungera finns möjlighet att anlita processledning för att komma vidare. Processledarna är utsedda av FSC och har en coachande roll.
Om samsyn kring den aktuella åtgärden ändå inte nås kan FSC:s granskningskommitté kallas in. Kommittén har att bedöma om alla steg i samplaneringen har genomförts i linje med standardens krav. Om FSC-standarden inte efterlevts kan skogsbruket förlora sin certifiering. FSC:s regelverk ger däremot inte möjlighet att lägga in veto mot skogsbruket.
Alla FSC-certifierade markägare med skog i renbetesområdet, och mer än 5 000 hektar produktiv skogsmark, är skyldiga att samplanera. I nuläget är det skogsbolagen Holmen, Statens fastighetsverk, Sveaskog, SCA och sedan årsskiftet Härnösands- och Luleå stift.
Enligt FSC Sverige har processledning anlitats vid två tillfällen per år under de senaste två åren. Granskningskommittén kallades in två gånger under 2022 och inte vid något tillfälle under 2023. Under 2024 genomförde kommittén en granskning och i år är en granskning planerad.
I Härnösands stift finns en uttalad medvetenhet om hur agerandet i markfrågor har påverkat och påverkar samiskt liv. När Svenska kyrkan hösten 2021 bad det samiska folket om ursäkt för oförrätter i det förgångna, gjordes åtta åtaganden för den fortsatta försoningsprocessen. Markfrågor är del av dessa åtaganden, vilket innebär att markförvaltning och skogsbruk kommer fortsatt att vara under lupp.
Att stiftets egendomsförvaltning har en platt organisation som består av lokala medarbetare med korta kontaktvägar i närsamhället, är också en bra grund för förståelsen för och samsynen med samebyarna.
Härnösands stift är, liksom Luleå stift, sedan länge ansluten till en annan certifiering (PEFC), som efterfrågas av virkesuppköpare i norra Sverige. Båda stiften kommer att behålla PEFC-certifieringen, och är därmed miljöcertifierade utifrån två kontrollorgan.
Kajsa Åslin
2025-03-14