– Det är första gången fyra samrådsgrupper möts samtidigt, men det är viktigt att vi gör det eftersom alla stift har problem med kyrktakspånen och då måste vi träffas och överlägga om dessa. Vi vill säkerställa att vi inte lägger ut pengar på material och tillverkningssätt som inte håller, säger Linnea Skog, stiftsantikvarie på Härnösands stiftskansli.
Samrådsgrupper för kyrkoantikvariska frågor består av personer från stiftet, länsstyrelsen, länsmuseet och församlingsrepresentanter.
En viktig punkt under tvådagarsmötet var att ta del av information om ett pilotprojekt om trätakspån som genomfördes under 2016 och finansierades av Härnösands stift och Västra Storsjöbygdens församling. Det startades för att man ville få veta mer om hur taket på Mattmars kyrka kunnat hålla så bra. Spåntaket på Mattmars kyrka lades om 1825 och har alltså hållit i 192 år. Det är väldigt länge om man jämför med betydligt nyare tak som murknar sönder efter 30 år, trots att de tillverkats efter gamla metoder. Vad är då hemligheten med Mattmars kyrkas tak?
– Slutsatserna som kommit fram i projektet är att spånen tillverkats av 100 procent kärnvirke och har därmed större motståndskraft mot röta och att virket är tättvuxet, alltså träd som fått växa långsamt. Det är också viktigt att spånen är släthyvlade. Det bidrar till en bättre avrinning och minskad risk för påväxt av mossa, säger David Pettersson på Byggkultur (ett konsultföretag som specialiserar sig på restaurering och ombyggnationer av kulturhistoriskt intressanta byggnader och byggnadsminnen.).
Det här resultatet kom man fram till genom att försiktigt avlägsna cirka femhundra takspån från Mattmar kyrka som sedan dokumenterades noggrant för att projektet skulle få veta mer om virkesval, verkygsspår och läggningsmetoden. En projektrapport om takspånsprojektet kommer senare under 2017.
Forskningen om kyrktakspån har de senaste 20 åren handlat om själva tillverkningsmetoden, men det här projektet visar alltså att materialet är viktigare än hur man gör spånen.
– Om man tittar på Mattmars kyrka så dröjde det nästan 200 år innan en sida av taket behöver bytas ut på grund av att det är ett så bra virke. På norra sidan av taket är takspånet i stort sätt intakt fortfarande, säger David Pettersson.
Kärnvirke är ett dyrare material än om man skulle använda annat trä i tillverkningen av kyrktakspån, men i längden blir det ett billigare alternativ eftersom man inte behöver byta tak var 30:e år.
– För hela Svenska kyrkan kostar takomläggningarna de närmsta 100 åren, med den metod som används nu, tre miljarder kronor, men skulle man byta till släthyvlat kärnvirke skulle kostnaden bli 1 miljard kronor. Det är en besparing med 2 miljarder kronor, säger David Pettersson
Tvådagarsmötet i Jämtland har varit fullspäckat och stiftsantikvarie Linnea Skog summerar mötet.
– Det har varit mycket givande dagar och de har förhoppningsvis gett deltagarna kunskap att arbeta mer med takspånsfrågan på hemmaplan, säger Linnea Skog.
Maria Eddebo Persson
2017-10-03