Lyssna

Strukturarbetet utvärderat – större delaktighet önskas

En utvärdering av arbete med strukturfrågor i Härnösands stift och två andra stift visar att församlingarnas anställda i allt för liten utsträckning uppfattat sig delaktiga i utredningsarbete och genomförande. Det har fått till följd att en del anställda haft svårt att förstå poängen med att bilda ett nytt pastorat. Ett mer aktivt ledarskap lokalt och mer stöd från stiftskansliet efter att det nya pastoratet bildats är annat som efterfrågas.

Utvärderingen har gjorts av konsultföretaget Ramboll på uppdrag av kyrkokansliet och Härnösands-, Luleå- och Uppsala stift. Syftet har varit att lära av hur de lokalt anställda har uppfattat att strukturförändringar har genomförts i de tre stiften mellan åren 2013-2018. Utvärderingen rör alltså processen inför bildandet av ett nytt pastorat. Resultatet, om det nya pastoratet fått den effekt som avsetts, har inte utvärderats. Det har gått allt för kort tid för att det anses som meningsfull.

Processen i de tre stiften

Sammanfattningsvis drar utvärderaren slutsatsen att personalen lokalt inte varit särskilt delaktiga i förändringsarbetet i de tre stiften. Information har stannat på ledningsnivå, alla har inte känt till hjälpmedel som tagits fram för det lokala arbetet och medarbetare har upplevt att de inte fått stöd att förstå eller svar på frågor. I en del fall tycks det bero på att den lokala ledningen förväntat sig att stiftskanslierna skulle ta ett större ansvar för den lokala informationen. Utvärderarna pekar på att det inte funnits ett tillräckligt aktivt ledarskap i en del av de nya pastoraten, bland annat en följd av vakanser i ledningsorganisationen.

Av utvärderingen framgår även att det lokalt upplevts en otydlighet kring stiftens roll. Eftersom stiften varit aktiva under utredningsarbetet har det skapats en förväntan om att stiften även ska driva arbetet under förändringsfasen, fast något sådant uppdrag inte funnits. Utvärderaren bedömer att stiften kan bidra mer till att bygga den kapacitet som krävs för att de lokala enheterna bättre ska kunna driva förändringsarbetet.  

Processen i Härnösands stift

I en övergripande bild av hur indelningsarbetet genomförts i Härnösands stift ger utvärderaren grönt ljus när det gäller information till personal samt tydlighet med syfte och mål. Grönt ljus ska tolkas som att det är mycket som gjorts inom området som både personal och ledning ser och uppskattar. Personalens delaktighet, aktivt ledarskap samt hur ledningen ser på stiftets stöd ges gult ljus. Det ska tolkas som att det genomförts en del aktiviteter men att dessa kan utvecklas eller att det kan läggas till nya.

Rött ljus signalerar utvärderaren när det gäller hjälp till personalen att tolka och förstå förändring, och menar att det här gjorts för lite. Utvärderaren menar att det inneburit att en del av personalen haft svårt att acceptera att ett nytt pastorat kan vara lösningen på de lokala utmaningarna. Utvärderaren pekar även på att en del inte fått tillräcklig hjälp med att förstå vad den nya pastoratsbildningen innebär för dem själva, i det sammanhang där de arbetar.

Tidiga resultat av förändringen

Utvärderaren betonar att det redan nu inte är möjligt att uttala sig om resultatet av indelningsarbetet, men lyfter ändå några tidiga effekter som framkommit. Det mest övergripande och tydliga resultatet som beskrivs är att enheter som varit i en dålig ekonomisk situation har räddats av de andra enheterna i det nybildade pastoratet. Den kyrkliga verksamheten har kunnat fortsätta bedrivas i församlingar som utan denna samverkan varit hotade. Samtidigt anges att det finns en oro för att de i vissa fall stora geografiska avstånden påverkar möjligheten att ta hem samordningsvinster. När det gäller arbetsmiljön tycker en del att den har försämrats genom ökad stress och osäkerhet kring nya rutiner. Andra ser mer positivt på arbetsmiljön, och uppskattar exempelvis att det nu finns fler kollegor inom det egna kompetensområdet.

Utvärderarens rekommendationer

Utvärderaren ger några allmänna rekommendationer för stiftens fortsatta strukturarbete. Råden handlar om att skapa en tydligare målbeskrivning, att utvidga utredningens resonemang om de lokala förutsättningarna för indelningsarbetet, att utveckla de checklistor och handböcker som tagits fram, att tydliggöra mer vem som äger de olika processerna, att visa på alternativa sätt att organisera sig samt att ge ett mer omfattande stöd under genomförandefasen.

Utvärderingen bygger på en enkät till alla anställda i de församlingar som varit föremål för nya pastoratsbildningar i de tre stiften under den aktuella perioden. Enkätundersökningen har skickats till 998 personer varav nästan hälften svarat. Den har kompletteras med fallstudier i fem av pastoraten, där två fokusgrupper bestående av representanter för personal respektive ledning och förtroendevalda.

Ett pastorat är en gemensam organisation för flera församlingar som samverkar genom att dela de ekonomiska och personella resurserna. Pastoratet leds av en kyrkoherde och styrs av ett kyrkoråd med förtroendevalda.

Kajsa Åslin
2019-02-19

Läs utvärderingens rapport här:
Processutvärdering - Indelningsändringar i Härnösands, Luleå och Uppsala stift 2013-2017

 

Den externa utvärderaren ger Härnösands stifts strukturarbete grönt ljus när det gäller information och tydlighet med syfte och mål. Parametrarna delaktighet, aktivt ledarskap och stöd till ledningen får gult ljus, kan utvecklas mer. När det gäller hjälpen att tolka och förstå signalerar utvärderaren rött, och menar att för många inte förstått poängen med det nya pastoratet.

”En bra utgångspunkt för det fortsatta strukturarbetet”

Härnösands stift står inför ett omfattande strukturarbete som nu kan utgå från resultatet av den nya utvärderingen av tidigare indelningsprocesser. – Flera av utvärderarens rekommendationer finns sedan tidigare på agendan och kan utvecklas. Annat behöver analyseras i relation till regelverk och resurser, säger Charlotta Ekelund, enhetschef för Struktur och utveckling på Härnösands stift.

Bakgrund/Strukturarbete i Härnösands stift

Stiftsstyrelsen har ansvaret för att den lokala indelningen - i pastorat och församlingar som inte ingår i ett pastorat - är ändamålsenlig och har den ekonomiska bärkraft som krävs för att församlingens grundläggande uppgift ska kunna utföras. Stiftsstyrelsen tar beslut om ny indelning efter utredning, som görs av stiftskansliet i samverkan med lokala representanter. Innan beslutet inhämtas yttranden från berörda kyrkofullmäktigen, domkapitlet och kontraktsprosten.

 

I Härnösands stift beslöt stiftsstyrelsen 2014, bland annat av arbetsmiljöskäl, att alla enprästpastorat skulle upphöra. Det innebar att stiftet initierade flera utredningar och att åtta nya pastorat bildades.

 

Februari 2018 tog stiftsstyrelsen ett nytt inriktningsbeslut för strukturarbetet med bland annat riktmärket att ett pastorat eller en församling som inte ingår i pastorat behöver minst 10 000 kyrkotillhöriga som underlag för att vara bärkraftig.

En tidsplan antogs sedan för det fortsatta strukturarbetet, den utgår från de församlingar eller pastorat som av olika skäl sedan tidigare är aktuella för en organisationsöversyn. Samrådsmöten med berörda enheter har inletts eller kommer att inledas under 2019. Varje samråd är början på en utredning och kan påverka tidsplan och möjliga konstellationer.

Bakgrund/Därför bildas nya pastorat

Grundorsaken finns i befolkningsutvecklingen som i Härnösands stift under många år gått i negativ riktning och Svenska kyrkans medlemstal som än mer pekar åt samma håll. Det kommer att avsevärt förändra de ekonomiska förutsättningarna i framtiden.

 

Sedan 2013 och fram till 2030 beräknas antalet medlemmar i Svenska kyrkan i Härnösands stift ha minskat med en ungefär en tredjedel, enligt Svenska kyrkans prognos Medlem 2030. Förutsatt oförändrad kyrkoavgift innebär det att intäkterna generellt beräknas minska med 20 procent, eller en femtedel. I en del områden av stiftet slår medlemsminskningen hårdare, i andra områden ser bilden ljusare ut.

 

Samtidigt ställs höga krav på församlingar och pastorat: som arbetsgivare med personal- och arbetsmiljöansvar, som förvaltare av fastigheter och begravningsplatser och som ansvarig för ekonomi, administration, teknik och kommunikation. Det är personal- och kompetenskrävande uppgifter som i flera fall också styrs av lagar eller andra regelverk.

 

Med en långsiktigt hållbar gemensam organisation där flera församlingar solidariskt delar på resurserna och hjälps åt med administration och förvaltning avser stiftsstyrelsen att säkra att gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet, kyrkans sociala arbete och andra möten med församlingsbor kan bedrivas lokalt i varje församling i hela stiftet.