Svenska kyrkan ber det samiska folket om ursäkt
Med anledning av oförrätter som begåtts i historien ber Svenska kyrkan det samiska folket om ursäkt. Ursäkten är del av ett långsiktigt försoningsarbete och framfördes vid kyrkomötets högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka den 24 november 2021. Under gudstjänsten vittnade bland andra Erik-Oscar Oscarsson, präst och forskare från Härnösand, och Julia Rensberg, ledamot i Samiska rådet i Svenska kyrkan, med rötter i västra Härjedalen. Den 21-23 oktober 2022 upprepas ursäkten i samband med konferensen Ságastallamat 2 i Luleå. Artiklarna här nedan samlades i samband med gudstjänsten i Uppsala 2021.
Allvarligt och känslosamt i Uppsala domkyrka
Många rördes till tårar under gudstjänsten i Uppsala domkyrka när Svenska kyrkan bad det samiska folket om ursäkt. – Det här är det finaste jag någonsin gjort i mitt liv, att få vittna om vad min släkt varit utsatt för, sade Erik-Oscar Oscarsson, från Härnösand, som var en av fem samer som bidrog med vittnesbörd under gudstjänsten.
"Vår ursäkt till samerna är nödvändig"
BISKOPENS KRÖNIKA | I statens behandling av samerna och i kolonialiseringen av deras mark deltog Svenska kyrkan. I allt från skallmätningar, nomadskoleverksamhet, utplånandet av samiska namn och traditioner till hanteringen av samiska kvarlevor fanns kyrkan med. Med smärta, sorg och skam bär kyrkan dessa oförrätter på sitt samvete. Det skriver biskop Eva Nordung Byström i en krönika om Svenska kyrkans skuld till det samiska folket.
”Drömmen är ett enat samiskt folk”
För Erik-Oscar Oscarsson är kyrkan och den samiska identiteten grindstolparna till hans liv. Forskningen är mer som ett medel, ett verktyg. – Den stora drömmen är ett enat samiskt folk. Och i forskningen ligger mitt hopp, säger han. Som nybliven pensionär planerar han för ett nytt projekt och det har fört honom till Härnösand.
”Okunskap är grunden för rasism”
När Julia Rensberg varit på restaurang med sina vänner har det hänt att hon hört det viskas bakom sin rygg: ”nu kommer lapparna” eller ”nu luktar det illa”. – Så ser vår vardag ut. När jag var yngre hände det att jag sa ifrån, men inte nu längre, det löns inte, säger Julia Rensberg, som har sina rötter i västra Härjedalen.
Forskning belyser kyrkans förtryck
Svenska kyrkan var en aktiv part i det historiska förtrycket av det samiska folket. Bland annat som huvudman för skolväsendet där samiska barn särskildes och i skändningen av döda samers gravar i den rasbiologiska forskningens tjänst I en vetenskaplig antologi som kom ut 2016 kastades nytt ljus över Svenska kyrkans relation till samerna. Här presenteras vitboken i sju korta sammanfattande artiklar.
En skola präglad av rädsla och hemlängtan
Änge nomadskola i västra Jämtland är en av de miljöer som skildras i Svenska kyrkans bok om nomadskolorna. I boken berättar äldre samer sina minnen från en svår skoltid, om misshandel och rädsla, om hemlängtan och om att tvingas tala ett annat språk än sitt modersmål. Strax innan sin död skrev Per Gustav Sparrock från Järpen sitt bidrag i boken, om tre hundår på Änge. Boken kom ut 2016.
Åtta åtaganden för fortsatt arbete
Med ursäkten till det samiska folket följer, enligt kyrkostyrelsens beslut, åtta åtaganden som utgångspunkt för det fortsatta samiska arbetet i Svenska kyrkan. 40 miljoner kronor har avsatts i strategiska utvecklingsmedel för detta arbete under de kommande tio åren.
30 år av försoning
Försoningsarbetet mellan Svenska kyrkan och det samiska folket inleddes i början av 1990-talet. Viktiga steg på vägen är bildandet av Samiska rådet i Svenska kyrkan 1996 och beslutet 2012 att uppdra till forskningen att undersöka kyrkans roll i förtrycket av samerna.
Se Ságastallamat 2 här
Här fiinns program och livesändning av dialogkonferensen Ságastallamat 2 och till högtidsgudstjänsten i Luleå domkyrka där Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket framförs en andra gång. Sändningarna kan även ses i efterhand.