Lyssna

"Sveriges bistånd ska finnas där det behövs som allra mest"

DEBATT | ”Mat först. Sedan allt annat.” Det säger Augustine Lokonyen Pat, som utbildar jordbrukare i klimatanpassade och hållbara odlingsmetoder vid en av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer i Sydsudan.

Det är lätt att hålla med. Mat är en förutsättning för allt liv, all utveckling. Därför är det en ohygglig tragedi att hunger och undernäring i världen ökar igen. Mest extremt är läget just nu i Gaza, andra hungrar i tysthet. För att alla människor ska kunna äta sig mätta behövs förändringar på många plan: den globala uppvärmningen måste begränsas, fred och demokrati stärkas, social trygghet byggas upp, småskaliga odlares förutsättningar stöttas. Bistånd är för många helt livsavgörande.

Regeringen lägger nu om Sveriges bistånd och begränsar budgeten. Att Ukraina prioriteras högt är rimligt. Men samtidigt avslutas utvecklingssamarbetet i fyra länder som alla befinner sig långt ner på FN:s rankning över mänsklig utveckling. Sydsudan, ett av dessa fyra länder, finns allra längst ned, på plats 191.

Sydsudan är en ung nation som blev självständig 2011. Väpnade konflikter avlöser varandra och det politiska läget är spänt. Idag är hälften av befolkningen på 14 miljoner beroende av katastrofbistånd för sin överlevnad. Det handlar om människor som drabbats av konflikter, översvämningar, torka och brist på mat och rent vatten, vilket hänger samman med de alltmer påtagliga klimatförändringarna. Barnäktenskap och våld mot kvinnor är mycket utbrett.

År 2022 uppgick Sveriges långsiktiga bistånd till landet till 434 miljoner kronor. Fokus har legat på att stötta uppbyggnad av försörjningsmöjligheter, utbildning och hälsovård, med en stark betoning på jämställdhet. Sverige har varit en viktig biståndsgivare därför att vi tydligare än andra har arbetat för kvinnors och flickors rättigheter.

Sverige försvinner inte helt från landet – som givare av katastrofbistånd kommer vi sannolikt finnas kvar mycket länge. Men även om katastrofhjälp räddar liv så löser det inte de humanitära kriserna. Akuta insatser är också mycket dyrare än förebyggande arbete. Därför är det kortsiktigt tänkt av regeringen att avsluta det långsiktiga biståndet till Sydsudan. I stället borde mer resurser satsas på förebyggande arbete, och på att länka samman katastrofstödet med långsiktiga insatser för fredsbyggande, klimatanpassad jordbruksutveckling, hälsa och jämställdhet. När Sverige lämnar Sydsudan kommer Act Svenska kyrkan och andra organisationer i det civila samhället göra vårt bästa för att fortsätta arbetet, trots de minskade resurserna.

Maten kommer först. Under veckorna före påsk påminner oss den kristna fastan om vad vi verkligen behöver, vad vi kan avstå ifrån, och hur viktigt det är att vi delar med oss. Biståndet är vårt gemensamma delande, där vi avsätter en del av våra resurser för att stödja människor i vår omvärld. Sveriges bistånd ska bekämpa fattigdom och förtryck och borde finnas där det behövs som allra mest – i länder som Sydsudan.

Eva Nordung-Byström,
biskop i Härnösands stift

Erik Lysén,
chef för Act Svenska kyrkan

På bilden: Augustine Lokonyen Pat, Food Security & Livelihood Officer på CDSS, Act Svenska kyrkans samarbetsorganisation i Sydsudan, ett av världens fattigaste länder. Foto: Alexander Öbom/Ikon