Boken ger en historisk inblick i såväl sydsamiskt samhälle som kyrkoliv. Den presenterar tolv kyrkomiljöer på sydsamiskt område – i Härjedalen, Jämtland och Västerbotten – i den svenska delen av Saepmie.
Från 1700-talet och framåt – när kyrkans mission gick hand i hand med koloniseringen av Saepmie – byggdes här kapell, bönhus och kyrkstäder.
– Jag hoppas att boken ska bidra till att vi i Svenska kyrkan i den här regionen tydligare ser att vi verkar i ett samiskt område, säger Akar Holmgren, diakon och samordnare av flerspråkigt arbete i Härnösands stift.
– Men jag tror att läsningen kan vara intressant också för samer, även de som inte är kyrkligt engagerade, fortsätter hon.
Flera av de kyrkplatser som boken berättar om är även i dag viktiga för samiska sammankomster. Till exempel Ankarede i norra Jämtland och Fatmomakke i södra Lappland där många samer samlas till midsommarfirande.
– Det här också är kulturhistoriska miljöer där tidigare generationer mötts i glädje och sorg, och även organiserat sig intressepolitiskt. Kanske kan boken fungera som en guide till dessa platser, säger Akar Holmgren.
Hon har skrivit boken tillsammans med Ewa Ljungdahl, arkeolog på Gaaltije, sydsamiskt kulturcentrum i Östersund. Medverkar i boken gör även Lars Thomasson, filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet och pionjär inom samiskt organisationsarbete.
Boken har titeln SJELTIE – Kyrkplatser och kyrkoliv, den gavs ut av Härnösands stift inför 100-års jubiléet av det första samiska landsmötet på svensk sida – Staare 2018 som firades i Östersund under veckan. Den presenteras , tisdag 6 februari, i samband med en sydsamisk-svensk gudstjänst i Stora kyrkan i Östersund.