Lyssna

Lär känna Teresia Derlén

Här möter du Teresia Derlén, stiftsteolog i Västerås. I filmen ger hon en glimt av hur hon är som person, berättar om sina tankar kring att kandidera i biskopsvalet – och svarar på slumpvisa frågor om tro. Längre ner på sidan finns hennes mer faktamässiga presentation.

Presentation: uppdrag - utbildning - teologisk profil, med mera.

Arbete: biskopsadjunkt och stiftsteolog i Västerås stift sedan 2020
Prästvigd: i Strängnäs domkyrka 2003
Familj: maken Mattias, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet.
Fritid: de enkla sakerna som skapar guldkant i tillvaron: god mat, goda samtal, kultur, natur och sömn.
Bostadsort: Västerås och Umeå
Uppväxtort: Eskilstuna och Sundsvall
Ålder: 48 år
Körkort: ja

Tidigare arbeten

Komminister i Svenska kyrkan i London 2019-2020.
Graduate Teaching Assistant, vid King’s College, London 2018.
Associate Priest i Prestwood & Great Hampden, två församlingar på landet i Oxford stift, Engelska kyrkan, med få anställda och många frivilliga, 2012-2019.
Konfirmandpräst på Vitsgarn seglarläger, somrarna 2011-2018.
Tjänster i Luleå stift i Lövånger, Skellefteå landsförsamling och i Umeå, tjänsterna har haft fokus på gudstjänstutveckling och barn och unga, 2004–2012.
Pastorsadjunkt i Nyköpings Alla Helgona 2003.

Uppdrag

Permission to officiate (PTO) i Engelska kyrkan i Stockholm sedan 2022.
Kyrkomötet (POSK) mandatperioden 2010-2013.

Akademisk utbildning

Doctor of Philosophy in Theology vid King’s College, London 2019.
Teologie kandidatexamen, Lunds universitet 2003.

Andra utbildningar/kurser

Kyrkligt ledarskap, 2022-2023.
Associate of King’s College, 2020.
Studier motsvarande pastoralinstitut vid Westcott House Theological College, Cambridge, 2002-2003.

Böcker och annat publicerat

Som spridda sädeskornen: perspektiv på nattvardens levda teologi. Redaktör tillsammans med Frida Mannerfelt, samt skrivit kapitlet Då och nu som skepp i natten: Svensk-luthersk nattvardsteologi i historisk genomlysning (Verbum 2023).

Om lekfolkets nattvardsbruk och -tro under svenskt 1600-tal: A Most Lutheran Nation? – On popular religion and Eucharistic belief in post-Reformation Sweden (doktorsavhandling 2019).

En artikel om glömd kvinnohistoria och kvinnors sätt att uttrycka sin tro: Cake Altars and the Virgin Mary: On Churching Women and Lay Devotion (kommande).

En artikel om Svenska kyrkans rika interiörer, i Material Cultures of Devotion in the Age of Reformations (Peeters 2022).

Ett kapitlet om psalmens pedagogiska förmåga att förmedla tro och skapa gemenskap, i Celebrating Lutheran music: scholarly perspectives at the quincentenary (Acta Universitatis Upsaliensis 2019).

Exempel på annat publicerat 2022-2024: Ett inslag om boken Som spridda sädeskornen i poddserien Teologi i tiden, en populärhistorisk krönika inför Rudbeckiusjubiléet om reformationen som en utbildningsrevolution och en demokratiseringsprocess i VLT, en böneserie för tiden mellan Kristi himmelsfärd och pingst för Västerås stifts hemsida.

Bloggade 2016-2018 om livet som svensk präst på den engelska landsbygden: Bland tweed och gummistövlar.

Teologisk profil 

Mina rötter finns i Västerbotten och Tornedalen, och de fromhetstraditioner som vuxit fram där. Det är dessa familjerötter som är min inspiration, med min far som är präst, min mor Vårstasyster, min morfar vildmarksdiakon i Tornedalen. Kyrkan kom genom uppväxten att stå för glädjen och tjänandet. Glädjen i tryggheten, lovsången, bönen och gemenskapen. Och tjänandets glädje att få komma med frid i människors vardag.

Svenska kyrkan står inför stora utmaningar med rekrytering, medlemstapp och bristande andlig hälsa. Missionen är därför min främsta prioritet nu och skulle vara det som biskop. Mina ledarerfarenheter ger också att med Guds hjälp, omsorg och goda samtal kan man möta svårigheter och skapa hopp.

Missionsforskningen visar på två viktiga parametrar för attitydförändring: de som har en anknytning till kyrkan vill få ta reellt ansvar, och de som söker en anknytning behöver en öppen gemenskap med många ideella medarbetare. Det är där de vågar lyfta andliga frågor. Jag har upplevt just detta i en liten men välfungerande engelsk församling: gemensamma krafter kan flytta berg. Det är fullt möjligt att vara kyrka utan pengar, men inte utan människor. Även om ekonomin måste vara i ordning, så består kyrkan av folket och gemenskapen.

I en organisationsstark kyrka som Svenska kyrkan finns alltid risken att församlingsinitiativ hämmas, eftersom de inte passar in i strukturen. Jag vill vara en biskop som värnar och stöttar dessa initiativ för en kyrka som är en enhet av mångfald.

Favoritpsalm

Psalm 5: Nu tacka Gud allt folk. 
Min doppsalm som följt mig genom livet. Det är gott att få rikta sig mot Gud, att påminnas om sitt ursprung, och få påfyllnad av kraft, tröst och glädje.