Unika kulturskatter har bevarats

När det gäller antalet medeltida inventarier i kyrkorna så är det stor variation mellan kyrkorna. Generellt kan man säga att det finns mycket medeltida föremål bevarade som är kopplade till de medeltida kyrkorna, men det är inte alltid de finns i de medeltida kyrkorna utan de kan istället finnas i en yngre kyrka oavsett om medeltidskyrkan bevarats eller rivits.

I samband med utställningarna av kyrklig konst på länsmuseerna i Jämtland och Västernorrland 1911 respektive 1912 deponerades ett stort antal skulpturer med mera till respektive länsmuseum. Föremål försvann också i samband med reformationen något som kanske i första hand drabbade Jämtland och Härjedalen då dessa landskap var en del av den bildfientliga dansk-norska reformationen. I samband med övergivandet och rivningar av medeltidskyrkor under 1800-talet försvann det ett stort antal föremål.

Bland de äldsta föremålen finns ofta dopfuntarna som i några fall härstammar från 1100-talet. Under 1200-talet finns der desto fler då det tillverkades mycket dopfuntar på Gotland som hamnade i Mellannorrland. Bevarade dopfuntar i trä är mycket ovanliga och en av de märkligaste dopfuntarna i trä som överhuvudtaget finns bevarad är dopfunten från Alnö gamla kyrka. Det unika med dopfunten är att skålen/cuppan är tillverkad i laggkärlsteknik medan foten är snidad i ett stycke med en ornamentik med rötter i ett fornnordiskt och romanskt bildspråk. En dendrokronologisk undersökning gav inget exakt svar men pekar på att den troligtvis är tillverkad under 1210-1220-talen.

Under större delen av 1200-talet förekommer det mycket helgonskulpturer med engelskt stilinflytande och som inte finns i södra Sverige. Eftersom Trondheim var ett nordiskt centrum för denna konst samtidigt som dessa skulpturer fanns i Jämtland och i de östra kustlandskapen är det många forskare som ställer frågan om inte Trondheims ärkestift hade mer inflytande över de östra landskapen än vad Uppsala ärkestift hade under 1200-talet. Det är under senmedeltiden från 1400-talet och fram till reformationen som det blir mycket vanligt med olika helgonskulpturer. Detta sammanhänger med en ökad helgondyrkan hos allmänheten.

Nu förekommer det mycket utländska helgonskulturer och altarskåp som tillverkats i Tyskland och Frankrike. Under slutet av medeltiden från 1490-talet bildas ett flertal norrländska verkstäder som försåg kyrkorna med konstföremål. Den mest kända verkstaden var Haaken Gullesons verkstad i Hälsingland som tillverkade en mängd unika helgonskulpturer och altarskåp som förutom i Hälsingland fr allt finns i Härnösands stift.

Det finns givetvis långt mer medeltida föremål än de som hittills angivits. Medeltida textiler i form av mässhakar finns förvarade som museiföremål hos flera församlingar eller i länsmuseernas textilarkiv. De medeltida mässhakarna är som äldst från 1400-talet och är tillverkade av tyger från Tyskland och Italien.

När det gäller textilier så är Överhogdalsbonaderna, som finns att beskåda i den fasta utställningsdelen på Jamtli, i särklass. Den största delen av tygbonaderna hittades 1910 i ett härbre i anslutning till Överhogdals kyrka i Härjedalen. Bonaderna är tillverkade under en period mellan sent 1000-tal och tidigt 1100-tal under en brytningsperiod mellan hednisk och kristen tid vilket även framgår av det svårtydda bildmönstret. Det är oklart om textilierna dekorerat en kyrkvägg eller väggarna i en stormansgård. Det finns inte heller information om var den kan ha tillverkats. Ulla Oscarsson skriver i boken ”De gåtfulla Överhogdalsbonaderna” att det är ont om jämförande material men att jämförbara textilier från närliggande tid ofta påträffats i Jämtland och Härjedalen.