Som folkbokförd i Sverige har man, oavsett trostillhörighet, rätt till en gravplats. Gravplatserna finansieras genom den så kallade begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten. Den beräknas på den kommunalt beskattningsbara inkomsten och redovisas på skattsedeln.
Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, gravsätts och behandlas på ett värdigt sätt när de avlidit.
Detta ingår i begravningsavgiften:
-
Gravplats på allmän begravningsplats under en tid av 25 år.
-
Lokal där stoftet kan förvaras i väntan på gravsättning samt lokal där anhöriga kan komma på visning.
-
Gravsättning, inlusive öppnande, återfyllande och iordningställande av grav.
-
Transport från det att kyrkogårdsförvaltningen övertagit ansvaret för stoftet till dess att gravsättning skett. Dock kan transporter utanför det område som kyrkogårdförvaltningen har ansvar för vara undantagna.
-
Kremering.
-
Lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni om så önskas.
-
Förvaltning av begravningsplatserna och skötseln av deras allmänna ytor.
Kostnader som dödsboet står för:
-
Kista och eventuell urna
-
Svepningsarbete
-
Transport till bisättningslokal
-
Extra musik och sång
-
Dödsannons
-
Blommor
-
Förtäring vid begravning eller minnesstund
-
Gravsten eller annan gravanordning
-
Bouppteckningskostnader
-
Begravningsbyrå
Om den avlidne tillhörde Svenska kyrkan, täcker kyrkoavgiften (tidigare kallad kyrkoskatten) också kostnaderna för:
-
Präst från Svenska kyrkan
-
Församlingskyrka
-
Kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
-
Processionsbärning av kistan
Om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan betalar dödsboet för ovan.
Här kan du läsa mer om begravningskostnader samt begravnings- och kyrkgavgiften.