Det är förmiddag när Fredrik Sixten kopplar upp sig på Messenger från sin fåtölj hemma i Trondheim. Repetitionerna av hans nya verk, Matteuspassionen är i full gång både i Stockholm och Helsingborg inför uruppförandet i en kyrka vars tegelmurar är äldre än de passionsverk som ofta dominerar påsken.
-Passionshistorien är den största och mest dramatiska händelsen på kyrkoåret och den har i stort sett helt lagts beslag på av Bach. Denna beställning kom till för att ändra lite på det, berättar Fredrik Sixten.
Fredrik Sixten har tidigare skrivit en Johannespassion och en Markuspassion. Matteuspassionen är beställd av Svenska kyrkan Helsingborg och det gläder Fredrik att församlingen valt att satsa ordentligt med stor orkester, kör och flera solister.
-Svenska kyrkan är en av de viktigaste aktörerna i svenskt kulturliv. Man har tagit på sig en stor roll när det gäller utövande av musik, men man kan bli bättre på att beställa ny musik. Visst kostar det en del, men det är viktigt och betyder mycket för tonsättare när det görs.
Vad är då ett passionsverk för den som inte vet? Lite kort kan man säga att det är ett oratorium där berättelsen om Jesu lidande och död under påsken berättas med musik. Exakt hur berättelsen gestaltas beror på verket, men det brukar finnas olika roller, varav evangelisten är en och Jesus är en. Dessutom ingår kör och någon form av orkester. Den stora giganten på området Johann Sebastian Bach efterlämnade två passioner, Johannespassionen (som finns i fyra olika versioner) och Matteuspassionen. På senare tid har det skrivits en del verk på svenska, dels de ovan nämnda av Fredrik Sixten, men också Lukaspassionen av Rolf Martinsson och Göran Greider.
I sitt nya verk har Fredrik Sixten valt att låta sig inspireras av judiska skalor och tonspråk.
-Matteus börjar sitt evangelium med en släktkrönika från Abraham och David som leder fram till Jesus. Det judiska betonas och det vill jag ta fasta på. Jag har knutit verket till Gamla testamentet och lagt in psaltarpsalmer som kommenterar händelserna. Detta är ett modernt verk, fyllt av vackra melodier och klanger som alla människor kan tillgodogöra sig.
Också när det gäller rollbesättning och instrumentalister har Fredrik Sixten valt att tänka utanför boxen.
-Jesus är både människa och Gud och jag har valt att visa detta genom att använda en countertenor som sjunger Jesus. En countertenor kan sjunga i samma oktav som en kvinna. När Jesus i mitt verk sjunger i falsett är han gudomlig. Ibland tvivlar han, varför har han fått det här jobbiga uppdraget med korset? Han vill inte ha det, han ber om att få slippa flera gånger, då är han mänsklig och sjunger i ett lägre röstläge.
-Tanken är att publiken ska känna sig involverad i handlingen och vara en del av den. Just det att Jesus ändrar karaktär kan man känna igen sig i tänker jag. Ibland är man väldigt fylld av självförtroende och ibland tvivlar man. Precis som Jesus gjorde här, fortsätter Fredrik.
Andra musikaliska inslag som utmärker verket är att evangelisten sjungs av en fyrstämmig kvartett istället för en solist. Dessutom spelar harpa en stor roll.
-Jag har valt att låta orkestern vara i ett mörkt läge med brass och djup träblås. Det gör att harpan glittrar. Harpan representerar David. Jesus är ju släkt med David och när harpan ligger kvar i slutet är det lite som att David är kvar och vill berätta att han förutsåg att Jesus skulle komma.
Det finns många utmaningar med att skriva ett stort kyrkomusikaliskt verk. Omfånget med 35-manna-orkester, kör och fem solister är en. En annan har varit att gå igenom hela Psaltaren för att ta vara på de verser som passar i verket. Ytterligare en utmaning har varit att få till tematik, att de ledmotiv som hör till en viss person kommer tillbaka vid rätt tidpunkt så att allt hänger ihop. Dessutom är verket bitvis svårsjunget och där är det viktigt att man som tonsättare kan motivera varför det ska vara svårt.
-En del tonsättare bryr sig inte om ifall det blir svårt att sjunga, men sådan är inte jag. Jag har själv arbetat som kyrkomusiker i 30 år. Jag vet hur det fungerar när man har två övningsdagar och allt måste klaffa. Då kan det inte vara svårt på ett sätt som inte går att motivera, säger Fredrik.
Ser du fram emot uruppförandet?
-Jag ser fram emot det väldigt mycket. Detta är mitt största kyrkomusikaliska verk. Jag tror att det kommer att vara väldigt känslomässigt, väldigt gripande.