Eriksbergs gamla kyrka
Lyssna

Eriksbergs gamla kyrka och kyrkogård

Eriksbergs gamla kyrka

Eriksbergs gamla kyrka tros vara uppförd under 1150-talet och enligt sägnen var det kung Erik den Helige som lät bygga kyrkan alldeles intill Erikska ättens kungsgård. Den tornlösa absidkyrkan har bevarat sin medeltida karaktär med en romansk plan och ett ovanligt långsträckt långhus och smalare kor med absidavslutning. Murarna består huvudsakligen av lokal gråsten med hörnkedjor och omfattningar i sandsten. Även kalksten förekommer i murverket. Sadeltaket är spåntäckt. De osymmetriskt placerade fönstren är rundbågade. Koret har ett ursprungligt tunnvalv. Absiden har ett litet fönster med en himlatrappa eller Jacobs stege. Den består av nio avsmalnande avsatser som leder genom den tjocka muren. Predikstolen ska vara den äldst bevarade i Sverige och är signerad J.A.J. år 1574. Det ska ha varit biskop Bengt den Gode som gav Eriksbergs kyrka sina två klockor och han lät också ställa i ordning två mycket dyra relikskrin, varav ett gick till Jäla kyrka och det andra till Eriksbergs kyrka. I kyrkan finns en kopia av skrinet. Originalet såldes år 1875 och finns nu på Statens Historiska Museum. Senaste renoveringen av kyrkan gjordes 2009-2010.

Kyrkan är tillgänglighetsanpassad vid planerade besök då lösa ramper placeras ut in till kyrkan. Tillgänglighetsanpassad toalett finns uppe vid den nya kyrkan i Eriksberg.
Max antal besökare i kyrkan är 85 stycken.

Vägbeskrivning till Eriksbergs gamla kyrka (via Eniro)

Eriksbergs gamla kyrkogård

Eriksbergs gamla kyrkogård är inte längre någon aktiv kyrkogård, den togs ur bruk redan i början av 1900-talet. Kyrkogården ses idag som en kyrktomt till den gamla kyrkan. Kyrkogården är dock liksom kyrkan tidig medeltida och är den enda av församlingens och en av Skara stifts få kyrkogårdar som har en bevarad karaktär från tiden innan 1800-talets parkideal. Den ger en bild av hur den traditionella landsbygdskyrkogården i regel såg ut innan det sena 1800-talets massproducerade gravvårdar förändrade karaktären: en gräsyta som närmast var en äng och endast hade ett fåtal vårdar över ståndspersoner i socknen.