Högalidskyrkan med sina två torn, blå himmel och träd. Det ser ut att vara höst.
Lyssna

Högalidskyrkans historia

Varför har Högalidskyrkan två torn och tre portar? Ja, hur tänkte arkitekten Ivar Tengbom där? Och när blev egentligen Högalid en egen församling? Det och mycket mer får du veta när vi beger oss tillbaka till 1800-talets slut.

Stor befolkningstillväxt

I Maria Magdalena församling är folkökningen stor från 1880-talet och framåt. Det sker en stor befolkningstillväxt, inte minst i den västra delen av församlingen, runt de områden som vi idag kallar för Hornstull och Zinkensdamm. Maria församling är stadens största församling med mer än 50 000 medlemmar. Men, någon kyrkobyggnad för Svenska kyrkan i den västra delen av församlingen finns inte.

Beslutet att bygga en kyrka på västra Södermalm tas 1902. Maria församling får disponera en tomt här uppe på Högalidsberget. På berget låg det tidigare en kvarn som hörde till Heleneborgs malmgård.

Arkitekterna tävlar

Redan 1906 presenteras presenteras idéer på hur kyrkan kan utformas. Men, kyrkorådet är inte nöjda. Utöver de arkitekter som inkommit med förslag bjuder kyrkorådet in ytterligare två arkitekter till en arkitekttävling. De två arkitekterna är Georg A. Nilsson som skulle få uppdraget att rita Högalids folkskola och Ivar Tengbom.

Ivar Tengbom vinner tävlingen med sin ritning av en enkel långhuskyrka med två torn och han får 1913 uppdraget att rita kyrkan.

Dubbla torn får kritik men Tengbom står på sig

Det är ganska ovanligt i Sverige att kyrkor har två torn. De dubbla tornen kritiseras av flera och arkitekten Carl Westman, den ende sakkunnige i tävlingsjuryn, ifrågasätter de två tornen. Men, Tengbom ihärdar. Han menar att ”ett torn aldrig förslå i konkurrensen med det på andra sidan vattnet liggande stadshustornet”. ”Med två torn kommer man bättre ifrån alla jämförelser.” (Bergström 2001, s 72.) Ivar Tengbom hade varit med i arkitekttävlingen om Stadshuset. Då fick han andrapriset. Och många uppfattar nu Högalidskyr­kans tvillingtorn som en revansch i konkurren­sen med Ragnar Östberg och hans stadshus.

Möjligen tänker sig Tengbom att Högalidskyrkan skulle kunna bli en domkyrka i ett framtida stift. Stockholm blev ett eget stift och fick en egen biskop först 1942. Innan dess hörde Stockholmsförsamlingarna till antingen Strängnäs eller Uppsala stift.

Teologiska motiv

Men, det var nog inte bara högtflygande planer och revanschlystnad som ledde Tengbom in på idén med de två tornen. Det finns också teologiska motiv i Tengboms arkitektur. Högalidskyrkans södra torn är 78,92 meter från marken. Det norra tornet är 77,88 meter från marken. De två tvillingtornen har namn efter Ansgar, Nordens apostel, och Olaus Petrus, den svenske reformatorn. De representerar lagen och evangeliet.

En byggnad i tiden

Och detta är typiskt för Högalidskyrkan. Varje detalj är genomtänkt och vittnar inte bara om en Gud som sträcker sig långt bortom himlarymderna utan också om hur vardagslivet hänger samman med kyrkans liv. Den som tittar noga kan kanske se inslag av mönstermurade partier i kyrkans fasad. Här finns både verktyg, kors och bilder av Guds allseende öga. Samtidigt finns ovanför fönstren på långsidan skulpterade zodiaktecken. På många sätt är Högalidskyrkan en byggnad i tiden. Ett avskilt rum för bön och lovsång. Och samtidigt en byggnad som relaterar till samtiden och människors vardagsliv och vardagstro.

Invigning av ärkebiskop Nathan Söderblom

Högalidskyrkan invigs 10 juni 1923, bara några veckor innan Stadshuset. Invigningen leds av ärkebiskop Nathan Söderblom som också är den som haft en dialog med Ivar Tengbom under hela byggnadstiden.

Högalid blir egen församling

Redan två år därpå, 1925, bildas Högalids församling som en utbrytning ur Maria Magdalena församling.

Relationen till kyrkans historia och till samtiden märks också när vi går in i kyrkan.

Kyrkan har tre portar. Bredvid huvudentrén finns två portar som liksom tornen har får sina namn från Ansgar och Olaus Petrus. Portalerna är huggna i granit efter Teng­boms ritningar. I den ena portalen finns namn från kristenhetens historia medan namnen i den andra portalen påminner om att människor kan tjäna Gud på många sätt. Här finns namn på både författare, musiker och filosofer.

Här märks också influensen från Nathan Söderblom som studerat både kyrkohistoria och iransk religion. Symbolerna ovanför huvudentrén vittnar om tron på en Gud som omfamnar hela universum, som håller världen i sin hand.