Kyrkans förnämliga kororgel har som modell sitt ursprung från barocken med inspiration från södra Europa.
Har du hört talas om en rankett, qvintadena eller cymbelstjärna? I filmen ovan visar Högalidskyrkans organist, Nils Larsson kyrkans förnämliga kororgel.
Alla besökare ser inte filmen som vi bäddat in ovan. Därför går det också att här komma åt Youtubefilmen om Högalidskyrkans kororgel.
Högalidskyrkans vackra kororgel klingar fantastiskt med sina 900 pipor, 17 stämmor och pedal.
Den är placerad längre fram i kyrkan på vänster sida, nära koret, till skillnad mot den stora läktarorgeln längst bak i kyrkan. Den fyller sin funktion väl som ett självständigt instrument under gudstjänsten.
Kororgeln invigdes 24 maj 1984 och är byggd av Mads Kjersgaard, Uppsala och Robert Gustavssons Orgelbyggeri, Härnösand. Den är utformad och färgsatt av Mads Kjersgaard.
Mads Kjersgaard
och Mats Ericson
Mads Kjersgaard
Kirnberger III
Manual I Huvudverk:
Borduna 16 Fot
Principal 8 Fot (i fasaden)
Blockflöjt 8 Fot
Octava 4 Fot
Quinta major 3 Fot
Superoctava 2 Fot
Tertia 1 3/5 Fot
Quinta minor 1 1/2 Fot
Sedecima 1Fot
Mixtur
Manual II Bröstverk:
Qvintadena 8 Fot
Hålflöjt 4 Fot
Rörflöjt 2 Fot
Sexqvialtera
Ranckett 8 Fot
Pedal:
Subbas 16 Fot
Gedactbas 8 Fot
Omfång
Manual: C - d3
Pedal: C - d1
Koppel: II/I, I/P,
II/P, II 4´/P
Cymbelstjärna, Tremolo