Inuti Högalidskyrkan, bänkar, lampor, valv och den stora orgeln.
Lyssna

Högalidskyrkans läktarorgel

En orgel är mäktig och det största av alla musikinstrument. Den har stor betydelse både för gudstjänstmusiken, och som bärare av en kristen europeisk musiktradition. Här får du veta mer om Högalidskyrkans läktarorgel.

Youtubefilm 

Alla besökare ser inte filmen som vi bäddat in ovan. Därför går det också att här kommå åt Youtubefilmen om Högalidskyrkans läktarorgel.

I filmen demonstreras orgelns möjligheter 

I filmen får du en unik chans att följa med när Högalidskyrkans organist, Nils Larsson demonstrerar orgelns möjligheter bland tangenter, pedaler, pipor och svällverk.

Orgeln invigdes 1966

Högalidskyrkans läktarorgel är byggd av Hammarbergs Orgelbyggeri AB, Göteborg och invigdes 1966. Den har 64 stämmor totalt, fördelade på fyra manualer och pedal, och är Hammarbergs största orgel. Antalet pipor är ca 3.500 st.

En orgel är ett blåsinstrument som genom ett bälgverk förses med luft och spelas med tangenter och pedaler. Ljudet alstras i pipor.

Orgeln spelas med både händer och fötter och brukar liknas vid en orkester. Orgeln har olika register eller stämmor. Liksom varje instrument i en orkester har sin speciella klang så har varje stämma i orgeln sin egen klangfärg. Stämmorna i en orgel är i sin tur organiserade i grupper som kallas verk. 

Orgeln har har fem verk

Huvudverk, positiv, svällverk I o II samt ett fjärrverk som omfattar åtta stämmor och finns i ett särskilt rum på kyrkans vind i sydväst. Delar av detta är det enda som finns kvar av kyrkans första orgel och är byggt av Åkerman & Lund, 1923. Verket renoverades och gjordes spelbart på 80-talet av Högalidskyrkans dåvarande organist, Mats Ericson. 

Huvudverk kallas den största grupperingen av stämmor. I ett svällverk är stämmorna inbyggda i ett skåp som öppnas och stängs med en fottrampa. Pedalverk är den stämgrupp som organisten spelar på med fötterna.

Disposition:  Gotthard Arnér  
Mensurer och intonation:  Nils Hammarberg  
Fasad: Ivar Tengbom, 1923 (Högalidskyrkans arkitekt)  

Redan år 1996 gjordes en renovering av det elektriska systemet och 2003 gjordes en genomgripande stämning och rengöring av orgeln.

En ny stämma har tillkommit, Voix Céleste, som påtagligt förbättrar orgelns möjligheter att återge den stora orgelrepertoaren av franskinspirerat ursprung. 

Viktigt har varit att inte ändra något i orgelns ursprungliga koncept, som är ett gott exempel på det bästa inom svenskt orgelbyggeri från 60-talet. I spelbordet har dock en avgörande förändring ägt rum: Registertavlorna och registerandragen är utbytta, men man har strävat efter att behålla spelbordets ursprungliga utseende.

Koppelmekaniken har gjorts elektrisk och ett helt nytt digitalt system för fria registerkombinationer har installerats, sammanlagt 10.240 st fördelade på fem banker om 2.048 st i varje.

Svällarluckorna från 1923, har renoverats och integrerats digitalt med orgelns övriga funktioner mm. Arbetet har utförts av firma Jan Börjeson Orgelvård, AB, där Sven Olof Åkerlund har utvecklat och programmerat kombinationssystemet och övrig digital styrning.

Med stor tacksamhet noteras att Högalids församlings kyrkoråd generöst ställde medel till förfogande för att göra projektet möjligt. Denna renovering och förbättring av läktarorgeln bidrar starkt till att orgelkonsten kan fortsätta att förvaltas på ett rikhaltigt sätt, i Högalids församlings rika gudstjänst- och konsertverksamhet, Gud till ära och många till glädje och uppbyggelse!

Nils Larsson, organist i Högalids församling