Högalidskyrkan är byggd i nationalromantisk stil efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom, som har inspirerats av medeltida kyrkoarkitektur. Den är uppförd av mörkrött tegel och består av ett långhus med smalare rakslutet kor, som omges av två åttkantiga, höga torn. Och visst har den karaktär, Högalidskyrkan!
De två tornen
Arkitekten Ivar Tengboms förslag med ett dubbeltorn var med syftet att göra byggnaden mer livfull och att den skulle förslå i konkurrens mot Stadshuset som då var under uppförande på andra sidan Riddarfjärden. Tornen är delvis olika utformade och representerar två sidor av den kristna tron. Det södra tornet är 78,92 meter från marken. Det norra tornet är 77,88 meter från marken. Tornhjälmarnas överkant ligger cirka 100 meter över Mälarens vattenyta.
Det norra tornet fick sitt namn efter aposteln Ansgar och ska enligt Tengbom representera Guds lag, vilket märks av att tornet är mer slutet och allvarligt än det södra, samt att tornet kröns av en kyrktupp. Kyrktuppen vann priset 1995 för Årets Kyrktupp, som anordnas av Svenska kyrktuppsfrämjandet. I bottenvåningen på norra tornet finns ett dopkapell.
Det södra tornet pryds av ett gyllene kors och är öppnare och ljusare till sin karaktär. Tornet står för det evangelium som tornets klockor ska sprida, och har fått sitt namn efter reformatorn Olaus Petri. Tornens symbolik och namn var ett förslag från ärkebiskop Nathan Söderblom, som också påpekade att initialerna i tornens namn var de första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, A och O. Symboliken återkommer i västgavelns portar, som kallas Ansgars, Livets och Olaus Petris portar.
Fakta om Högalidskyrkan
Mot slutet av 1800-talet blev den västra delen av Södermalm allt mer befolkad och det fanns ett behov av en ny kyrkolokal. 1905 anvisades Maria Magdalena församling plats för ett kapell uppe på Högalidsberget. Arkitekt Ivar Tengbom vann arkitekttävlingen 1913 och fick rita kyrkan. 1916 påbörjades schaktningsarbeten och första grundstenen lades 1917
Den 10 juni 1923, efter drygt sex års arbete, invigdes Högalidskyrkan av ärkebiskop Nathan Söderblom. 1925 delades Maria Magdalena församling och Högalids församling bildades. Enligt det första förslaget, som godkändes av församlingen 1914, skulle kyrkan orienteras i nord-sydlig riktning. Efter att stadsfullmäktige beslutat att upplåta hela Högalidsberget förändrades planen så att kyrkan placerades i öst-västlig riktning ”enligt urgammal sed”.
Vapenhusets kraftiga bjälklag är målade av Filip Månsson, som också har gjort dekorationsmålningarna inne i kyrkan.
Kyrkorummet är enskeppigt med strävpelare, som på de båda sidorna bildar sex välvda nischer där de höga fönstren är placerade.
Över orgelläktaren i väster finns ett fönster med glasmålningar, som är utförda av Oskar Brandtberg. Motivet är hämtat från bergspredikan. Alla väggytor är slammade med grovt, ofärgat kalkbruk.
Även interiören är utformad av Ivar Tengbom. Han har själv ritat de flesta fasta föremålen såsom orgelläktaren, predikstolen, gallergrindarna till dopkapellet och armaturen.
I övrigt anlitade han tidens mest framstående konstnärer. Gunnar Torhamn har bl a gjort det stora krucifixet på korväggen och målningarna på predikstolen och orgelläktaren.
Olle Hjortzberg har gjort en fresk på pelaren vid ingången till dopkapellet. Den föreställer Veronika med svetteduken.
Altarskåpet, i medeltida bysantisk stil, har utförts av Erik Jerke. När skåpet är öppet ser man Kristus och de tolv apostlarna, Kristi himmelsfärd och konungarnas tillbedjan. Einar Forseth har gjort takmålningarna i sakristian och guldmosaiken i begravningskapellet under koret.
Läs mer om Högalidskyrkan (PDF-fil)
Läs mer om Högalidskyrkan på enkel svenska med pictogram (PDF-fil)