Kortfakta
Högalidskyrkan invigdes 1923, första spadtaget togs 1917. Arkitekt var Ivar Tengbom. Taket var ursprungligen av tegel men 1933 byttes taket ut till kopparplåt p g a en felkonstruktion och att taket var för tungt. Under 60-talet gjordes en varsam renovering invändigt men inte hela vägen upp i valven.
1981 upptäckte man att stora delar av långhusets tak var löst från undertaget. Problemet berodde på att infästningarna av plåten, som var gjorda av järn, hade rostat sönder. 1981-1982 inleddes en större renovering av taket, falser öppnades upp, infästningar byttes och trasig kopparplåt löddes ihop där sprickor fanns. Stora renoveringar gjordes också på kyrkans torn där många sprickor fanns och utmattningsskador och flera infästningar som lossnat. Idag är plåten på tornen i gott skick och kommer att sparas i den här renoveringen. Endast tornhuvarna ska bytas nu.
Skyddad enligt kulturmiljölagen
Högalidskyrkan är skyddad enligt Kulturmiljölagen, 4 kap. Kyrkliga kulturminnen. ”Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas.”
Högalidskyrkan är inte bara en angelägenhet för medlemmarna, utan för folket. Så var det tänkt när Högalidskyrkan byggdes, och det är också bakgrunden till den kyrkoantikvariska ersättning som staten bidrar med för att göra kyrkorenoveringar alls möjliga. Förutsättningen är att församlingen själv bidrar med merparten av kostnaderna vilket innebär ett mycket stort ekonomiskt åtagande för Högalids församling.
En lång process har föregått besluten om Högalidskyrkans renovering. Viktiga beslut har fattats under de senaste åren, som gör detta möjligt. I korthet:
2017
Kopparplåten på stora långhuset har släppt från underlaget på flera ställen och man beslutar att en undersökning ska göras med skylift. En förstudie och programbeskrivning genomförs som visar på stora brister och uttjänta system. Beslut fattas om att mer noggrant kartlägga behovet för att söka möjliggöra en stor och nödvändig renovering av Högalidskyrkan.
2018
Under 2018 görs en förstudie på kyrkan som visar på stora brister och uttjänta system. Kyrkofullmäktige tar ett inriktningsbeslut. Underhållet är starkt eftersatt.
2019
Under 2019 fattar kyrkorådet och kyrkofullmäktige viktiga beslut för renoveringens förutsättningar. Dels om systemhandling, dvs detaljerad planering och kostnadsberäkning inför renoveringen. Dels inriktningsbeslut och programhandling för kyrkans interiör. Inriktningsbeslutet visar på en beslutsamhet att möjliggöra en restaurering för att bevara Högalidskyrkan även för kommande generationer.
2020
Kyrkorådet överlägger om en så kallad lokalförsörjningsplan. Vilka lokaler ska vi ha och vad ska vi använda dem till? Kyrkorådet tar prioriteringsbeslut vilket innebär att kyrkobyggnaden ska prioriteras i första hand. Kyrkans källare renoveras om möjligt. Efter en gedigen projekteringsprocess fattade kyrkofullmäktige den 9 november 2020 ett rambeslut om en helrenovering av Högalidskyrkan. Enligt finansieringsanalyser behöver församlingens intäkter öka samtidigt som kostnaderna måste minska. Genom att använda kyrkans källare till arbetsplatser och samlingssal kan övriga byggnader i förlängningen frigöras.
2021
Den 18 februari fattade kyrkorådet genomförandebeslutet. Strax därpå, den 26 februari, skrevs kontrakt med generalentreprenören In3prenör. Kyrkan stängde för allmänheten den 1 mars 2021 och därmed har Sveriges största kyrkorenovering, sedan mitten av 1800-talet, tagit sin början. Arbetet beräknas pågå fram till våren 2023 och görs etappvis. Först ut är tak och fasadrenovering.
Budget
Budgetramen är beslutad till 179 miljoner kr. Då bedöms både lagkrav, förbättrad tillgänglighet, förvaringsmöjligheter, arbetsmiljö och en anpassning av utrymmet i källaren under kyrkan. Beslutet förutsätter att bemanningen minskas.
Renoveringen kommer att finansieras av kyrkoavgifter som medlemmar i Svenska kyrkan, Högalids församling betalar, banklån, kyrkoantikvarisk ersättning (KAE), och insamlade medel.
Kyrkoantikvarisk ersättning
Att ansöka om kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) är en av förutsättningarna för att göra Högalidskyrkans renovering möjlig. Det ersätter dock endast en del av kostnaden. Stockholms stift fördelar anslagen till församlingar som sökt. Villkoren för kyrkoantikvarisk ersättning är framtagna av Svenska kyrkan efter samverkan med Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna. Församlingen har hittills fått beviljat totalt 34,8 miljoner kronor i KAE för både projektering och renovering.