Om Hasslövs kyrka

Hasslövs kyrkas historia

Enligt gammal sägen skall det ha funnits en kyrka i Hasslöv, innan den nuvarande uppfördes, på en låg sandås ungefär 1km norr om Hallandsåsen. Den första ska ha legat ”på Åsen”, och den ligger gissningsvis på en plats i närheten av den gamla offerkällan "Brante källa".

Den nuvarande kyrkan är uppförd under 1200-talet. Den bestod då av kor och långhus utan torn. Klockan eller klockorna var upphängda i särskild klockstapel ett stycke väster eller sydväst om kyrkan.

Hasslövs kyrkas utseende och inventarier

Av den ursprungliga 1200-tals kyrkan återstår endast nedre delen av tornpartiet. År 1708 uppfördes den vackra, smäckra tornspiran, enligt tradition efter ritningar av slottsarkitekten Nikodemus Tessin. 1863–1864 revs det medeltida koret och långhuset och ersattes med det nuvarande koret och kyrkorummet, som uppfördes av tegelsten tillverkad på Dömestorp.

Överst på tornspiran i järnkonstruktion ses korset och kronan. Därunder, också i järnkonstruktioner, finns kyrktuppen, symbol för det kristna livsträdet – Jesus Kristus, uppståndelsen och livet. Vindflöjeln bär årtalet 1708 och initialerna C.R.S. = Carolus Rex Suecorum (Carl svenskarnas konung).

Den nuvarande stora ingången togs upp 1863.

Den nuvarande bänkinredningen är ritad och färgsatt av arkitekt A. F. Wetterqvist, Halmstad, som även bestämt färgsättning i kyrkan. Bänkgavlarna målades i samband med insättning av elektrisk uppvärmning och kyrkans restaurering 1950–1951.

Tre av lampetterna på väggarna är från 1930-talet. De är kopierade efter den fjärde, som varit s.k. "ljuseplåt" vid predikstolen, från 1600-talet.

Basunängeln i kortaket är utförd av klockaren Tue Falck i Hasslöv vid mitten av 1700-talet.

Nummertavlorna är från sekelskiftet 1900.

Predikstolen, ett renässansarbete i ek, är från slutet av 1500-talet eller början av 1600-talet.

Golvuret är tillverkat av E. Fagerström 1835. Fodralet är från 1914.

Tavlan med korsfästelsemotiv är utförd av Alex. Roslin, 1742–1745, liksom epitafium över prosten Herrlac Dahlberg, kyrkoherde i Hasslöv-Våxtorp 1712–1760.

På väggen över dopfunten finns triumfkrucifixet från triumfbågen i gamla kyrkan, från 1400-talet.

Dopfunten är från 1500-talet. Mittenpartiet föreställer Jesu dop.

Dopfatet skänktes 1671 av Hendrick Jakobsen och prästdottern i Hasslöv, Kirstin Andersdotter-Brunkman.

Dopkandelabrarna är ritade av kyrkoherde Hallind och skurna av slöjdlärare Kurt Frisell, Veinge, 1952. Bekostade av kyrkliga arbetskretsen.

Mattan under dopfunten, från 1973, är skänkt av fru Gunni Modé i Helsingborg, tillhörande den Krassowska släkten. Mattan är komponerad och utförd av konstnärinnan Judith Johansson i Knäred.

Vid altaret, inom altarringen, finns en dyrbar matta från 1952. Den är komponerad av textilkonstnärinnan Barbro Nilsson, Stockholm och utförd på Måås-Fjätterströms konstväveri i Båstad. Arbetet utfördes av Anna-Lisa Ivarsson, Björkered, och Maj-Britt Karlsson, Östra Karup. Bekostad av kyrkliga arbetskretsen 1952.

Kormattan är komponerad och utförd av Judith Johansson, Knäred, 1971. Bekostad av kyrkliga arbetskretsen.

Till vänster i koret ses en sjuarmad ljusstake, skänkt av Celly Magnusson, Stockholm, på 80-årsdagen.

Ljuskronan längst fram är skänkt av mejeristen Edvard Nilsson, Munka-Ljungby, julen 1959, till minne av sin mor. Mellersta ljuskronan är skänkt av makarna Paulina och Johan Andersson, Hasslöv 6, 1950. Båda kronorna är gjutna av A. E. Bolling, Gränna.

Kristallkronan strax vid läktaren, salongskrona i empirestil, är skänkt omkring 1890 av handlaren Nils Löfvall, Göteborg, son till organisten Lorens Löfvall, Hasslöv.

Kyrkans orgel är byggd 1964 av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgelfasaden är från 1875.

Apostlabild föreställande Jakob, Sebedeus son, pilgrimernas helgon, är från 1400-talet. Den är sannolikt skuren i Stralsund av bildhuggare tillhörande den Veit Stosska skolan.

Övrig information om Hasslövs kyrka

Carl von Linnés lärjunge Per Osbeck blev kyrkoherde i Hasslöv-Våxtorp 1760. Hans grav finns på kyrkogården.