Hishults gamla kyrka
Hishults gamla medeltidskyrka uppfördes troligen under 1200-talets första hälft och tillbyggdes vid senare tillfälle. År 1800 försågs den med torn, efter att tidigare endast ha haft klockstapel. Den gamla kyrkan revs i slutet av april 1901.
År 1765–1766 skapades de omtalade målningarna i taket, på läktarbarriär och bänkdörrar, vilka alla skingrades när kyrkan revs. På läktarbarriären i den nya kyrkan är dock en del av de bilder som fanns på läktarbarriären i den gamla kyrkan återinsatta. De föreställer Kristus, profeter, evangelister och apostlar.
I gravkvarteret nordost om den nuvarande kyrkans kor ligger en stor sten, som utmärker den plats där altaret i den gamla kyrkan var placerat. Kyrkan låg i den traditionella riktningen öster-väster.
Hishults nya kyrka: historia, utseende och inventarier
Hishults nuvarande kyrka uppfördes åren 1901–1902 och invigdes den 17 oktober 1902 av biskop E.D. Rodhe. Kyrkan är placerad i riktning norr-söder. Kyrkogårdens form tillät ej någon annan placering.
Kyrkan ritades av arkitekt Adrian Pettersson, Göteborg. Kyrkan är stor, ljus och hög, vilket är typiskt för kyrkor byggda vid sekelskiftet. Kyrkan är byggd i jugendstil, som kännetecknas av mjuka, svängda linjer, ofta med anknytning till växt- eller djurvärlden. Vid en reparation 1950 togs de tidstypiska snickerierna och målningarna bort, viket man då ansåg helt försvarligt. Jugendstilen finns dock kvar i korets blyinfattade fönster.
1971 genomgick kyrkan en ny reparation vad beträffar interiören. Kyrkan fick då sitt nuvarande utseende. I samband med isoleringsarbeten 1978–1979 reparerades och tvättades kyrkans yttertak av skiffer, så att det ursprungliga mönstret på nytt kom att framträda.
Kyrkans förnämsta inventarier – krucifixet, predikstolen, altaruppsatsen och dopfunten – har alla funnits i medeltidskyrkan.
Krucifixet på västra långväggen anses tillverkat i början av 1400-talet av en massiv ekstock. Den förvarades en tid i Lund men återkom i samband med reparationen 1950 och försågs då med ett kors av ek.
Predikstolen skänktes till kyrkan 1768 av Friherrinnan och Generalinnan Magdalena Eleonora Rosenstierna f. Lilliehöök. Den är utförd och tillverkad av bildhuggaren Johan Ullberg.
Altaruppsatsen är utförd av bildhuggaren Gustaf Kilman 1708. Den förnyades och förhöjdes år 1769 av Johan Ullberg. Under altartavlan finns inskriptionen: "Jesu Christi Guds Sons Blod renar oss af alla synder".
Dopfunten är ett renässansarbete i kärnek och anses vara en av de finaste i sitt slag i Halland. Den är skänkt av Laurentius Kilian Stobaeus, kyrkoherde i Hishult 1606.
Till kyrkans invigning 1902 införskaffades en orgel med en manual och nio stämmor. Den var tillverkad av firman A. Magnusson i Göteborg. Efter att ha tjänstgjort i 70 år utbyttes den mot en ny, försedd med två manualer och 14 stämmor. Den tillverkades på Tostareds Orgelbyggeri i Björketorp och invigdes 1972.
I kyrkans torn hänger två klockor. Den större är från gamla kyrkans tid. Dess ålder har ej kunnat fastställas, men den lär vara omgjuten 1636. Den mindre klockan blev gjuten på Göteborgs Mekaniska verkstad 1902.
Genom en donation på senare tid har ett klockspel installerats i tornet. Det spelar en psalm kl. 12:00 och 18:00 på vardagar, och kl. 18:00 på lördagar och söndagar.
Präster som har tjänstgjort i den nuvarande kyrkan:
Kyrkoherdar:
Birger Johnson–1911, kontraktsprost
Johan Bernhard Sellén 1911–1939
Erik Tange, v. pastor 1939–1941, tf kyrkoherde 1941
Gunnar Gustafsson, tf. 1941–1945 ord. kyrkoherde 1945–1961
(1962-01-01 sammanlades Hishult med Knäreds pastorat)
Sven Eriksson, 1962–1965, kontraktsprost
Sven Cederlund, 1965–1982, kontraktsprost
Per Warnholtz. 1982–1986
Carl Sixten Block 1986–2014
Komministrar:
Frank Arögård, 1962–1968
Sigurd Claësson, 1969–1976
Carl Sixten Block, 1977–1982
Ulf Jonsson, 1983–1986
Willy Hjalmarsson, 1987–1994
Lars Artman, 1998–2002
Klockgjutargrop vid Hishults kyrka
Vid de arkeologiska undersökningarna (vår och sommar 1999) av marken för den planerade utvidgningen av kyrkogården i Hishult fann man resterna av en så kallad klockgjutargrop. Platsen ligger alldeles utanför kyrkomuren, öster om Hishults kyrka. Det var här som arkeologer från Hallands länsmuseum gjorde det unika fyndet. Tidigare hade klockgroppar bara hittats i stiftsstäderna Lund, Visby, Uppsala samt i byn Berga i Småland.
Under medeltiden tillverkades kyrkklockorna på ort och ställe intill kyrkobygget. Tyvärr hade man tidigare ej särskilt stort sinne för att bevara det gamla, så när kyrkogårdarna behövde utvidgas försvann eventuella rester efter klockgropar.
Gjutningen av klockan gick till så att man först grävde en cirka en och en halv meter djup grop, ungefär fyra meter i diameter. I mitten av gropen gjordes en kon av lera och sand. Konen hade klockans form. Man eldade runtom konen så att leran brändes.
När innerformen var klar strök man på ett lager med en blandning av vax och talg i den tjocklek och yttre form som klockan skulle ha. Skulle det vara ornament eller inskription på klockan graverades den in i vaxet – även byglar för upphängning och kläpp. Det förekom även att graveringen gjordes i den yttre formens insida efter bränningen.
När vaxet var pålagt och gravyren klar lades ett nytt lager av sand och lera på. Därefter hettades leran upp så den brändes och vaxet smälte bort. Gjutformen var klar.
Alldeles intill klockgropen byggdes en ugn av sten där bronset smältes till 1100–1200 grader och fick rinna ner i gjutformen. Sedan fylldes gropen igen med sand så att klockan fick svalna långsamt. Därefter slogs formen sönder och kyrkklockan var färdig.
Benkt Eriksson, Knäred
Kompletterande information om kyrkklockor
Kyrkklockor för gudstjänstbruk omnämndes för första gången på 500-talet och var allmänt förekommande från 800-talet. De första kyrkklockorna i Norden infördes av Ansgar. Den äldsta bevarade kyrkklockan i Sverige är gjuten 1228. Den har en inskrift i runor och finns i Saleby i Västergötland – Salebyklockan. Äldre medeltidsklockor saknar emellertid oftast inskription. På klockor från 1600- och 1700-talet kan hela klockans yta vara täckt av inskrifter och ornering. En kyrkklocka gjuts av brons med 15–20 % tenn och resten koppar (klockmalm). Konsten att gjuta klockor med ren ton utvecklades näst intill fulländning mot slutet av 1400-talet, men metoderna föll sedan i glömska, och fullgoda resultat nåddes därefter inte förrän i slutet av 1800-talet.
Översiktskarta över Hishults kyrkogård
1. Kyrka
2. Minneslund (2001)
3. Gravkapell
4. Ekonomibyggnad
5. Nya kyrkogården (invigd 2001)
6. Parkering
