Ysby kyrkas historia
Ysby Kyrka är uppförd av munkar från Ringsteds kloster i Danmark, troligen ca år 1190 eller något senare. Kyrkan och församlingen skänktes till klostret av Kung Valdemar den Store av Danmark runt år 1160. Kyrkan helgades åt St. Knut Lavard, Valdemars far, som nyligen helgonförklarats. Munkarna byggde sin kyrka i tegel, förutom tornet som byggdes i gråsten. Konsten att slå tegel kom med munkarna och tegel var ett ganska ovanligt byggnadsmaterial på landsbygden.
På platsen har det tidigare legat en stavkyrka, vars grundbjälkar fortfarande ligger innanför murarna på munkarnas kyrka.
Ysby kyrkas utseende och inventarier
Kyrkan har till stor del bevarat sitt medeltida utseende, med vissa förändringar. 1831 revs det gamla vapenhuset söder om kyrkan och den nuvarande ingången genom tornet gjordes. Tröskeln till det gamla vapenhuset syns ännu på kyrkans södra sida. 1844 togs det medeltida tegelvalven i kyrkans långhus ner och två år senare byggdes tornet om till sitt nuvarande utseende. Tidigare hade det trappgavlar. 1953 byggdes en sakristia vid norra sidan av koret.
Ysby kyrka har två kyrkklockor. Den lilla är från 1431. Den gjöts om år 1755 på grund av skador på klockan. 1930 införskaffades den stora klockan.
Utomhus kan du se en dopfunt/vigvattenskål från medeltiden med inskriptionen AQ BEN. Det är en förkortning av latinets Aqua benedicta som betyder välsignat vatten. Inomhus finns bland annat ängeln Mikael och ett dopaltare i rokokostil.
För den som vill veta mer finns boken "Ysby Kyrka i Höks Härad" av Bror Jansson.