Greve Gyllenborg vilar i Vårdinge

Greve Gyllenborg vilar i Vårdinge

Text: Hans Göthlin
Publicerad i Församlingsbladet nr 4 2019

Olof Gyllenborg är greven, poeten och kammarherren med kärleksaffär i kungahuset. I Vårdinge kyrka är han begravd.

DEN GREVLIGA ÄTTEN NR 42 Gyllenborg härstammade från staden Königsee i furstendömet Schwartzburg-Rudolfstadt i Türingen och där Olof Gyllenborgs farfarsfar Johan Wolimhaus (död 1620) var borgmästare. Hans farfar, Simon Johansson Wolimhaus, (född 1601, död 1658) utbildade sig till apotekare och efter att han arbetat som bland annat hovapotekare i Sachsen, rekryterades han av Gustav II Adolf för att bygga upp hovapoteket i Stockholm. Några år senare blev han apotekare i Uppsala där han byggde upp det första akademiapoteket och som hette ”Kronan”. Han var gift två gånger och i hans andra gifte med Catharina Andersdotter Brandt föddes två söner. Jakob Volimhaus, (född 1648, död 1701) och Anders Volimhaus, (född 1649, död 1725) Jakob, som blev adlad 1680, friherre 1689 och greve 1695, kom att bli stamfar för ätten nr 42 Gyllenborg som dock utslocknade 1863. Anders adlades 1686, utnämndes till friherre 1716 och greve 1719, blev stamfar för ätten nr 73 Leijonstedt, vilken dog ut i Sverige 1830, men en gren av släkten hade då flyttat till England. Jakob Gyllenborg gifte sig 1675 med friherrinnan Anna Catharina Thegner och 1676 föddes sonen Olof Gyllenborg som äldste son i en barnaskara på 12 syskon. Olof Gyllenborg studerade i Uppsala och avlade juristexamen 1695. Han blev rektor illustris vid akademien vårterminen 1696. (Rektorerna satt vanligtvis en termin i taget.) Han blev kammarherre vid hovet 1702 och det blev också inledningen till
en lång tjänstemannakarriär bland annat som lagman i Västergötland och på Dal 1712, lagman i Arboga läns lagsaga 1718. Åter lagman i Västergötland och på Dal 1719.

HAN UTNÄMNDES till landshövding i Älvborgs län 1725 och i Nyköpings län 1733. En tjänst som han innehade till sin död 1737. Under sin tid som kammarherre inledde han ett förhållande med prinsessan Hedvig Sofia, en syster till Karl XII, efter det att hon blivit änka 1702 när hennes man Fredrik IV av Holstein-Gottorp stupat i slaget vid Kliszów i Polen.

DET KANSKE VAR AV DEN anledningen som hon avvisade ett antal frierier från både tyska furstar som den blivande Georg I av Storbritannien och om hon inte avlidit i smittkoppor 1708 så hade kanske Olof Gyllenborgs liv haft en annan utveckling. Han gifte sig med CatharinaGripenwaldt (född 1693) 1710, men dog barnlös. Catharina Gripenwaldt gifte om sig med generalmajoren Per Silversparre 1744 på Mantorp och hon avled 1762 i Växjö. Att Olof Gyllenborg valde att ha sitt vilorum i Vårdinge kyrka hörde med största sannolikhet ihop med att han ägde Hjortsberga. Hans gravhäll som är skadad efter klumpig hantering vid en tidigare ombyggnad av kyrkan finns numera upprest mot norra korsarmens västra vägg. Exakt var hans gravkällare är belägen vet vi inte, men den skall finnas framme i koret. Enligt äldre inventarieförteckningar skall den vara 2,25 m lång, 1,5 m bred och 1,4 m hög. Den skall innehålla två kistor varav den ena bör var Olof Gyllenborgs, men vem som vilar i den andra kistan vet vi inte. 

NÅGOT HUVUDBANER (s.k. begravningsvapen) för Olof Gyllenborg finns inte och det är inte känt om det funnits något heller. genom att 1735 ge ut en skrift
med namnet ”Skuggan af den döde Argus”, men det blev inte något lyckat försök. Han har beskrivits som en författare och poet med ”ett manligt, consist språk, väl valda bilder samt en lätt och betydelsefull versifikation.” Som hans mästerstycke anses ”en kärlekssång till ett förnämt fruntimmer” vara och kanske var det prinsessan Hedvig Sofia han avsåg när han skrev: ”Gudinnan, den jag vördat har...” 

HUVUDSAKLIGA KÄLLOR:
Gustav Elgenstierna: ”Den introducerade svenska adelns ättartavlor”. 1830-års inventarieförteckning för Vårdinge kyrka. 1894-års inventarieförteckning för Vårdinge kyrka. Projekt Runeberg. Svenska vitterheten Äldre kyrkobeskrivningar.