Vi lever i en orolig tid. För många av oss är livet fyllt av oro, rädsla, ovisshet och otålighet. Så var dagarna före påsk också för lärjungarna som följde Jesus. För dem kom vändpunkten på påskdagen, med uppståndelsen.
Vi är inte ensamma
Det finns en väg ut ur förtvivlan och meningslöshet. Tillsammans kan vi hålla i och hålla ut. Mitt i allt detta är vi inte ensamma. Vi har varandra och vi har Gud. Där finns oväntad kraft, oväntad omsorg och oväntade relationer.
Påskveckan inleds på påskdagen
Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. Veckan innan kallas för stilla veckan. I stilla veckan ingår till exempel palmsöndagen, skärtorsdagen och långfredagen.
Dagarna före korsfästelsen hade Jesus tillbringat tillsammans med sina vänner. På torsdagen, som vi numera kallar för skärtorsdagen, hade de ätit en sista måltid tillsammans. De hade talat om att Jesus skulle lida och dö. Och på fredagen, numera långfredagen, dömdes Jesus till döden och avrättades genom att han brutalt spikades upp på ett kors. Och där dog han.
Graven var tom
På den tredje dagen efter korsfästelsen gick några kvinnor till graven, där Jesus döda kropp hade placerats, och upptäckte att den var tom. De trodde att kroppen var bortrövad, men en ängel fanns vid graven och berättade för dem att Jesus hade uppstått. Den dagen kallas för påskdagen och då firas uppståndelsen. Dagen därpå, som vi kallar annandag påsk, visar sig Jesus för lärjungarna och de reagerar på olika sätt – med tilltro, tvivel och glädje.
Jesus besegrade döden
Snart fick kvinnorna och alla hans andra vänner och efterföljare reda på att Jesus hade vunnit över döden. Men när Jesus vinner över döden den här första påskdagen, besegrar han också döden för alla människor. Alla får tro på en uppståndelse och en framtid tillsammans med Gud.
Men varför då? Jo, Gud älskade människorna och vill komma närmare oss. Därför lät han sig själv födas till en av oss. Jesus var på en och samma gång sann Gud och sann människa. När Gud själv lät sig dödas, dog han för alla, men uppstod också för alla. Därför var påsken för närmare 2000 år sedan tiden då livet och kärleken vann över döden och ondskan. Och det påminns vi om varje påsk sedan dess. ♣
På påskafton dukar vi upp för påskfest!
I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar aftnar än de verkliga helgdagarna eftersom man förr i tiden räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen innan. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad. På påskbordet kan vi servera mat som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige som kommer från en mycket gammal judisk tradition. Traditionen är också kopplat till »påskalammet« som Jesus och lärjungarna var samlade för att äta på skärtorsdagens kväll.
Ägget är en symbol för liv
Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Jesus nya liv fram. Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns gott om ägg, så då fick man passa på att njuta av äggen. Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en symbol.
Vi pyntar med påskens färger
Att vi symboliserar färgen gult med påsk är även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även höns, tuppar och fjädrar i glada färger, som pryder både påskkort och bonader, har ju starka kopplingar till just ägget. Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.
Duka med vit eller gul duk
När man ska duka fram påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen har blivit påskens färg. Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.
Påskkärringar
Påskkärringarna idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. Detta sker antingen på skärtorsdagen eller på påskafton, beroende på var i landet man bor.
Välkommen att fira påsken med oss!