Det finns många andra tillfällen i livet som handlar om förluster och som också kräver tröst. Det kan till exempel röra sig om att du har förlorat ditt arbete, en vänskap eller så har ditt liv förändrats för att du har blivit sjuk. När jag funderade kring bokstaven A så kom jag fram till att det som tröstar mig allra mest när jag är förtvivlad och ledsen det är Andra människor.
I min bok Trösterikt står följande att läsa om bokstaven A:
Det berättas att Frälsningsarméns grundare William Booth hade för vana att skicka ut telegram till olika frälsningsstationer i och runt London. Från början var dessa telegram fyllda med råd och förmaningar. I takt med att William Booth blev äldre och svagare blev hans telegram kortare och kortare. Till slut innehöll de endast ett engelskt ord: Others! Tänk på andra, det är det viktigaste av allt här i världen, menade William Booth.
På prästutbildningen får man lära sig de fyra H:na i mötet med ledsna och förtvivlade människor. De fyra H:na står för:
• Hålla om
• Hälla i
• Hålla ut
• Hålla tyst
Det är allmänt vedertaget att fysisk närhet är viktigt i sorg och ledsnad. Håll om den som är ledsen! Hälla i – det hjälper att få något varmt att dricka i sorg. Hålla ut – våga stanna kvar hos den som är ledsen. Hålla tyst – de förtroenden du får av en förtvivlad människa ska du inte föra vidare. Du ska lyssna mer och tala mindre i mötet med en sörjande medmänniska.
Om din granne har blivit änka eller änkeman behöver du som omtänksam och hjälpsam granne egentligen bara göra en sak: Ta med dig en påse bullar. Ring på hos din granne och hjälp henne/honom att sätta på kaffeapparaten. När ni sedan sitter där tillsammans vid köksbordet finns det bara ett litet ord du behöver säga och det är det lilla, men viktiga ordet: berätta!!
Bokstaven B – blommor
De gånger i livet då det har kommit blommor till min dörr med ett blomsterbud har jag alltid blivit både glad och förvånad. Vi behöver blommor i både sorg och glädje! Har du tänkt på vilken enorm skillnad det är på en blomma som är gjord av plast och tyg och på en blomma som Gud har skapat? En plastblomma kan inte dö men den har inte heller fått förmånen att leva. Att leva är en oerhörd förmån och gåva.
När jag en gång stod och lade ut texten om skillnaden mellan riktiga blommor och plastblommor på en kurs för begravningsentreprenörer blev jag plötsligt avbruten av en av åhörarna som reste sig upp och sade:
–Jag håller inte alls med dig om att plastblommor inte kan vara fina! När jag träffade min make för 30 år sedan och vi skulle ha vår första middag hemma hos mig blev jag väldigt förvånad när jag öppnade ytterdörren och såg min blivande man stå där med en stor bukett plastblommor i famnen.
Jag minns att jag stirrade på buketten han hade med sig i flera minuter. Till slut sade han:
– Jag ser att du tittar undrande på buketten jag har med till dig, men jag kan lova dig en sak: så länge den här buketten står, så länge ska jag älska dig!
I år har vi varit gifta i 30 år!!!
Bokstaven C – cirkulation
Människorna i en liten by hade av Gud blivit lovade att de skulle få allt de bad om. Folket bad om sol och Gud lät solen lysa över alla fälten i den lilla byn. De bad om regn och regnet kom. När det blev höst och det var tid att skörda fälten fanns det inga korn i axen. Folket hade glömt bort att be Gud om vind och storm.
I bönen Fader vår, som Gud själv har lärt oss människor att be, finns tre väldigt viktiga ord: Ske Din vilja!
I våra liv behöver vi cirkulation, sorg och glädje, dur och moll, sol och regn men även lite vind och en och annan storm. Även i vårt kyrkoår finns olika typer av förberedelsetider och högtider som handlar om livets både och. Vi behöver denna rikedom för att livet ska bli komplett. Det som vi alla vet med säkerhet är, att förändring alltid kommer att finnas. Ingenting här på jorden är bestående.
Till dig som är ledsen och sorgsen skulle jag som tröst därför vilja säga:
– Så som du har det i ditt liv just nu kommer du inte alltid att ha det! Det kommer andra tider! Det finns hopp och det finns tröst! Inte minst i din församling – S:t Johannes! ♣
Text: Catharina Segerbank, Kyrkoherde i S:t Johannes församling