Lyssna

Flyktingar efter 2:a världskriget gravsatta i Kalmar- Vi söker anhöriga till de gravsatta.

Här hittar du uppgifter om förintelsens offer, gravsatta 1945-1946 i Kalmar

Flyktingar befrias och transporteras via Lübeck till Kalmar

När de allierade 1945 befriade fångarna i Nazitysklands koncentrations- och förintelseläger tog Sverige emot nästan 10.000 människor.
Till Kalmar kom 300 från ett brittiskt uppsamlingsläger i Lübeck. Resan gick med de Vita bussarna och den Vita båten lasarettsfartyget ”Prins Carl”.

Den vita båten- Prins Carl, ett flytande sjukhus
Den första resan: Den 1 juli 1945 anlände de första flyktingarna till hamnen i Kalmar. Med den första resan kom 68 patienter, 7 män och 61 kvinnor, en flykting dog på resan.
Deras ursprungsländer var Polen, Rumänien, Italien och Jugoslavien.

Den andra resan: 
Den 8 juli kom Prins Carl för andra gången resan till Kalmar och ombord fanns 62 förre detta fångar, 37 kvinnor och 25 män av många olika nationaliteter. Två hade dött på resan och en dog strax efter ankomsten. På Kalmar länsmuseum finns bilder från när båten kom till Kalmar den 8 juli. Fotografen hette Walter Olsson och han fotograferade även senare när spelade schack, lekte och läste tidningar.

Den tredje resan:
Den 15 juli kom 10 förre detta fångar med polsk nationalitet, 4 ungrare, 3 jugoslaver, 2 rumäner och en statslös.

Den fjärde resan:
Tisdagen den 17 juli lämnar skeppet Prins Carl för sista gången Travemünde med 180 patienter ombord och ankommer till Kalmar den 18 juli.
Det blev totalt 4 resor där Prins Carl hämtade svårt sjuka, befriade fångar till Kalmar.

De som var svårast sjuka stannade i Kalmar, övriga fortsatte till Norrköping.
De flesta hade varit i Bergen- Belsen eller i Auschwitz. Den 10 augusti skickades 15 flyktingar till ett konvalescensläger i Stockholmstrakten, senare skickades ett 50-tal vidare.

Sjukvård för flyktingarna i Kalmar 
De svårt medtagna flyktingarna, inhystes på Söderportskolan nära Kalmar slott. De som bedömdes ha tyfus eller TBC inkvarterades på Epidemisjukhuset på Lindö, norr om Kalmars centrum, på en liten ö.  Flera av de överlevande från koncentrationslägren och arbetslägren var så sjuka, utmärglade efter lång tid av svält och svårt traumatiserade att de avled efter en kort tid i Sverige.
Totalt avled ett femtiotal. 
Sjukhusen avvecklades successivt 1947-1948.
Många överlevare emigrerade senare, t ex till Amerika.

Den judiska församlingen ska ha bildat en mottagningskommitté för mottagandet av flyktingarna. De flesta av de judiska offren gravsattes på den judiska begravningsplatsen i Kalmar, då kallad Mosaiska kyrkogården. Där finns en minnessten och en personlig gravsten för varje offer. Varje år hedras de på förintelsens dag den 27 januari (samma dag som Auschwitz- Birkenau befriades).

Gravarna och minnesstenen efter judiska offer för förintelsen

Foto: Anke Decker

Kristna flyktingars gravar i Kalmar 1945-1946

Även på Norra kyrkogården i Kalmar finns det flyktinggravar. Här gravsattes de kristna offren. De lades till sin sista vila i enskilda gravar i kvarteren 4 och 5 på Norra kyrkogården och eventuellt kan någon med judiskt ursprung blivit gravsatt där.

Minnessten efter kristna offer för förintelsen

Foto: Anke Decker

Gemensam minnessten reste 1995 för att hedra offren 
1995 restes en minnessten i kvarter 5 till minne av de polska flyktingarna som dog i Kalmar efter andra världskriget. Detta initierades av Zdzislaw Kotlinski, kallad ”Kotte”.  Han var polsk koncentrationslägerfånge som hade räddats 1945 från ett nazistiskt arbetsläger i Hamburg och kom till Kalmar 1945 med Prins Carl. Han levde och verkade i Kalmar till sin död 2020.

Förteckning över de gravsatta flyktingar på Norra kyrkogården, som är omnämnda på minnesstenen

Polska medborgares förtryck under nazitiden
Under nazismen i Tyskland berövades Polens medborgare alla mänskliga rättigheter och de utsattes för förtryck, svält och tvångsarbete. Kläderna skulle märkas med ett P som skulle synas så att de kunde behandlas illa.
Minnesstenen hedrar förintelsens polska offer. I samband med att den kom på plats togs de enskilda gravstenar som tidigare markerade gravplatser bort.

Det finns fler gravsatta som inte omnämns på minnesstenen.
Eftersom många av flyktingarna var i så dåligt skick, de som vårdade kunde deras språk och de kunde ingen svenska, råder det stor osäkerhet när det gäller namn, födelsedatum och födelseort. Det gör det svårt att hitta sina anhöriga. Vi hoppas på hjälp att sprida denna lista och tar gärna emot synpunkter och så vi kan rätta till felaktiga uppgifter.
Namn på gravsatta 1945-1946 som inte omnämns på minnesstenen:
Ivan Sladek, 12 juli 1919, Pilsen Tjeckoslowakien, död 25 november 1945.

Zemper, Walter, Vaisen, 1910-1945, flykting, Tyskland oklara uppgifter, evt död 1948. 

Mer om flyktingarnas nationaliteter:
Det fanns 4 sjuktransportskepp som transporterade befriade fångar till Sverige sommaren 1945. 23 juni till 25 juli 1945 mottogs totalt 9 373 patienter, de flesta från uppsamlingsplatsen i Bergen- Belsen. Av dessa överfördes, efter viss gallring, till Sverige 9 273. Dessa fördelade sig på nationaliteter enligt följande:
Polacker 5739, Ungrare 1242, Italienare 58, Albaner 4, Palestinier 23, Österrikare 60, Fransmän 2, statslösa 25, estlandssvenskar, Amerikaner 2, Greker 73, Letter 2, Jugoslaver 132, Britter 1, Tjecker 920, Tyskar 43, Norrmän 30 (Uppgifterna ovan har hämtats ur signaltrafiken), Holländare 18, Spanjorer 1, Rumäner 845, Litauer 1, Ester 2.

Vi önskar hitta uppgifter om anhöriga till de i Kalmar gravsatta flytkingarna. Vänligen kontakta Kalmar pastorat för information. 

Källor: Kortregister Norra kyrkogården, Kalmar, med uppgifter om gravsatta, datum för gravsättning, gravplats och ibland ytterligare uppgift, t ex flykting och / eller yrke.


Länkar

Fartyget Prins Carl hade en besättning på 75 personer och ca 140 sängplatser.

Kalmar läns museum, digitala bilder, tagna av Walter Olsson: Kvinnliga flyktingar från Bergen-Belsen anländer till Kalmar med skeppet Prins Carl. Observera mottagarnas andningsskydd! Många patienter hade tyfus och TBC.  - Kalmar läns museum / DigitaltMuseum

Länkar De Vita bussarna Vita bussarna | Röda Korset (rodakorset.se)

 

Foto: Anke Decker

Anke Elisabeth  Decker

Anke Elisabeth Decker

Webbredaktör, Arkivarie, Registrator, Kyrkogårdsförvaltningen i Kalmar

Mer om Anke Elisabeth Decker

anke.decker[a]svenskakyrkan.se; Finns på Domprostgården. Webbredaktör, arkivfrågor, inventariefrågor.