Långt fram på 1900-talet reste kalmarbon ut på landet, när han besökte Berga, Skälby eller Törneby. Beteshagar och vajande sädesfält, och i modern tid koloniträdgårdar, skilde byarna från staden. Närmare staden än Törneby låg på 1930-talet (liksom nu) gårdarna Svaneberg och Hagbynäs, och kring den gamla galgbacken Stolpen låg en liten by vid Nyhems- och Johannesborgsgatorna. Sedan var det åter öppna fält in till slakteriet, Folkets park och gårdarna Falkenberg och Stensberg.
Redan 1921 hade man invid den då nya Vasaskolan invigt "Södra församlingshuset", även benämnt "Lyckhem" eftersom omgivningen kallades "Lyckorna". Och så tidigt som 1910 hade man ute i Nyhem, vid Stolpen, uppfört en liten skola med församlingssal. 1925 blev den lokalen enbart församlingssal, "Nyhemssalen". De närmaste årtiondena innebar att Lyckhemsområdet växte ihop med Nyhemskvarteren, och att expansionen fortsatte ända ut i Tegelviken på 1950-talet. Där blev en källarlokal, som på grund av bristande takhöjd inte godkändes som bagerilokal, i stället "Tegelvikssalen" för församlingens behov 1952. Det kunde ibland bli trångt där, med många söndagsskolbarn och stora konfirmandkullar. En söndag svimmade en äldre man under Pehr Edwalls predikan. "Prosten predikade så att jag alldeles tappade andan", förklarade han när han kvicknat till efter gudstjänsten. "Men", säger prosten Pehr med glimten i ögat, "det var nog syrebrist".
Så småningom var egnahemsområdet i Nyhem- Johannesborg fullt utbyggt, hyreshusen följde Ståthållaregatans norra sida hela vägen. Tegelvikens hyreskvarter och enfamiljshus stod färdiga ungefär samtidigt med Falkenbergsskolan, och slutligen kom på 1960-talet vid Stensbergsvägen vad som efter kalmarbegrepp är att anse som "höghus". Då hade redan den internationella småkyrkorörelsens vindar blåst över Kalmar församling ett bra tag. 1957 skrev dåvarande distriktsprästen Olov Olsson till kyrkorådet om behovet av en riktig småkyrka. Samma år skänkte Tegelvikens kyrkliga arbetskrets, som arbetade under ledning av diakonissan Täpp Gunhild Jonsson, nattvardssilver till "Tegelvikens kyrka". Den 4 mars 1962 bildades Tegelviken-Nyhems småkyrkostiftelse vid ett möte i Falkenbergsskolan med ett 60-tal deltagare. Protokollet visar att man räknade med att bygget skulle komma till stånd inom en femårsperiod. Det känns angeläget att nämna namnen på dem, som valdes in i den första styrelsen. Några har deltagit i arbetet i alla år. Någon blev sjuk under byggtiden och kom in genom den nya kyrkans portar först för sin begravning.
Den första styrelsen, inklusive suppleanter, räknade följande ledamöter: kyrkoherde Pehr Edwall (självskriven), kyrkoadjunkt Olov Olsson (ordf.), diakonissan Täpp Gunhild Jonsson, lantbrukare Levy Aldén, ingenjör Rudolf Edman (kassaförvaltare), fru Inger Sparretun, fanjunkare Erik Palm, kontorist Gustav Mattson, fru Rut Carlsson (sekr.), avdelningschef Bertram Williamsson, köpman Valter Smedberg, fru Birgit Yderland, köpman (sedermera skolvaktmästare) Erik Andersson, speditionsförman Bengt Karlsson, fanjunkare Olle Larsson, köpman Ture Nydén, herr Torsten Malmgren, barnavårdskonsulent Karin Lundgren och fru Ellen Stolpe.
Under verksamhetsåret 1979-1980, då kyrkan byggdes, möter i styrelsen ett antal namn, som inte var med 1962, nämligen följande: major Per Gunnarsson, verkmästare Gösta Lind, komminister Torsten Mårtensson (ordf.), fru Alice Hallengren, fru Gullan Wallander, rikstelefonist Margit Palmgren, kronojägare Göte Mårtensson, fru Greta Karlsson, diakonissan Ulrika Sohlberg-Bengtsson, veterinär Jan-Olov Rönnegård samt banktjänsteman Gunvor Sundh (kassaförvaltare).
Också direktör Tor Rydberg, frisör Lennart Cangemark, fru Ingrid Johansson, tjänsteman Herman Spiring och komminister Gösta Christiansson deltog under längre eller kortare tid i förberedelseårens styrelsearbete.
Det uppstod emellertid också mot-vindar mot småkyrkorörelsen. "Bygg inte kyrkor ute i bostadskvarteren, utan bygg fler bostäder, och sätt in bussar till domkyrkan!" kunde det heta i agitationen. 1960-talet blev det årtionde, då marken bereddes för en kommande kyrka, då olika projekt förbereddes - men stupade på olika grunder.
På 1970-talet började vi arbeta med tanken att bygga på nordöstra hörnet av Falkenbergsskolans tomt. Detta, som skulle bli lösningen, var en sammanjämkning av två olika synpunkter. Kyrkan skulle ju verkligen vara till för folket i Tegelviken-Nyhem, men samtidigt skulle den inte förläggas allra längst ut i väster.
I september 1977 utsåg kyrkofullmäktige följande byggnadskommitté: lektor Ruben Ennart (ordf), lantbrukaren Yngve Gustafsson, skolassistent Paul Rosén. Suppleanter: fabrikör Lars Månsson, lantbrukare Levy Aldén, assistent Siv Holm. Adjungerade: Ragnar Ivarsson (kanslichef) och Torsten Mårtensson (distriktspräst).
Efter den långa och komplicerade förberedelsetiden blev det till sist arkitekt SAR Ivar Pettersson, Ljungbyholm, som tillsammans med ABV projekterade och ritade kyrkan med församlingsgård.