Kyrklig och borgerlig begravning - vad är skillnaden?
Att ta hand om begravningen, efter den som avlidit, på ett fint och värdigt sätt är en viktig uppgift både för anhöriga och för samhället i stort. Etiken kring våra nära och kära som lämnat oss avspeglar också etiken bland oss som lever vidare. Hur vi utformar denna avslutning kan se olika ut.
När någon avlider är det viktigt att de anhöriga eller andra som ordnar med begravningen så långt som det är möjligt följer den avlidnes önskemål. Därför är det viktigt att berätta för sina anhöriga eller skriva ner hur och var jag vill bli begravd. Kremering? Jordbegravning? Var någonstans vill jag vila?
Det finns inga krav, vare sig i begravningslagen eller i annan lagstiftning att man skall skriva ner sina önskemål om den egna begravningen, men det finns goda skäl att göra detta. Alla önskemål och tankar är en hjälp och underlättar för de som senare kommer att ansvara för min begravning.
Begravningsavgift för alla
Alla som är folkbokförda och betalar kommunal inkomstskatt betalar begravningsavgift. Avgiften bestäms av Kammarkollegiet. Avgiften skall täcka de enligt lagen nödvändigaste kostnaderna i samband med gravsättning av en avliden. I denna avgift ingår:
• Gravplats eller motsvarande på allmän gravplats under en tid av 25 år
• Gravsättning, inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av en öppnad grav
• Vissa transporter
• Kremering
• Lokal för förvaring och visning av stoftet
• Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
Kyrkoavgift för tillhörig i Svenska kyrkan
Utöver begravningsavgiften så tillkommer kyrkoavgift för den som är tillhörig Svenska kyrkan. I den ingår utöver det som nämnts ovan:
• Andakt vid dödsbädden (hemmet/äldreboende/sjukhus) för den som önskar detta.
• Själaringning och tacksägelse i gudstjänsten följande söndag efter dödsfallet.
• Begravningsgudstjänst med klockringning, präst, kyrkomusiker, vaktmästare och kyrka
• Bärarlag vid jordbegravning
• Präst/diakon/lekman som leder urnsättning (för den som önskar det)
• Efterlevande inbjuds ofta till en Leva-vidaregrupp
• Uppföljande samtal/hembesök efter begravningen (för den som önskar).
Kyrklig begravning
Begravningen är en gudstjänst och sker oftast i ett invigt kyrkorum eller i undantagsfall på annan lämplig plats. Begravningsgudstjänsten följer den ordning som beskrivs i kyrkohandboken med bön, bibelläsning, psalmer och prästens griftetal. Tillsammans med familjen går prästen igenom ordningen och hjälper till med val av psalmer och sånger. Prästen leder gudstjänsten. Församlingens kyrkomusiker spelar på gudstjänsten. Kyrkomusikern bistår med förslag om lämplig musik och kan ackompanjera ev sångare. Församlingen tillhandahåller ett bärarlag som hjälper till att föra ut kistan till graven om familjen inte själva kan eller vill göra detta.
Borgerlig begravning
Lokal för avsked och borgerlig ceremoni tillhandahålls av församlingen. Denna lokal är ingen kyrka, men kan vara ett kapell utan religiösa symboler som utsetts just för detta ändamål. Men avskedet kan också göras på annan lämplig plats t ex i hemmet, trädgården eller direkt vid graven. Anhöriga utformar fritt den avskedsceremoni som de själva önskar. Ceremonin kan ledas av familjemedlem, vän eller borgerlig officiant. Begravningsbyråerna hjälper ofta till med att förmedla både officiant, musiker och sångare om så önskas.
Kyrkoherdens slutord
”Att kyrkan har fått uppdraget att vara huvudman för begravningsverksamheten beror på att kyrkan och församlingarna har en tusenårig tradition att ta hand om de sörjande och de dödas gravsättningar ute på våra kyrkogårdar.
Det finns många frågor, tankar och funderingar som uppstår när en familjemedlem dör ifrån oss.
Tveka inte att komma till Din kyrka eller kontakta någon i kyrkan – vare sig du är tillhörig kyrkan eller inte – och ta med dina frågor och tankar. Vi samtalar om allt 'mellan himmel och jord, död och uppståndelse'”.