Lyssna

Amelie von Braun – barnens och de fattigas vän

Anki Hansson

Amelie von Braun dog den 30 mars 1859 och ligger begravd utanför Carl Gustafs kyrka.  År 1941 avtäckte ”Sveriges kristna söndagsskolor” en minnesvård med texten: Amelie von Braun, 1811-1859, Barnens och de fattigas vän.

En söndag i slutet av februari 1859 vandrar Amelie von Braun till Asarums kyrka. Hon är inbjuden att efter den vanliga gudstjänsten tala med folket på kyrkbacken. Dagen efter känner hon sig så illamående att hon måste gå till sängs. En andaktsstund ger hon sig av till men efter denna blir hon liggande i feberyrsel ända till slutet. De sista ord hennes vänner hör henne säga är ” Jag ser nu klart. Klarare!”

Ryktet om Amelies predikoförmåga sprider sig långt utanför Blekinge. Hon blir inbjuden att predika på olika ställen i landet. Under en predikoresa drabbas hon av en svårare förkylning som utvecklar sig till en hetsig nervfeber. Trots detta arbetar hon vidare.

Hon går också till Asarum om söndagarna och håller predikningar vid en stor sten vid Ekbacken. Den kallas hennes predikstol. Hon samlar stora skaror som lyssnar på henne. Det sägs att hon predikade väldeligen och stödde kyrkan mer än någon annan.

Amelie kände att istället för att söka sig en friare så borde hon hjälpa folket med den andliga och även materiella nöd många befann sig i. I ungefär nio år håller Amelie en välbesökt söndagsskola för vuxna och halvvuxna flickor. Sommartid träffas man vid en källa i skogen vid Prästslätten, Frökens källa.

Predikant och välgörare

1843 flyttade familjen von Braun till Norra Fogdelyckegatan i Karlshamn. Vid denna tiden hade man säsongsbaler där man visade upp sina unga döttrar. Detta var ett sätt att förhoppningsvis kunna träffa någon att gifta sig med. De fyra döttrarna i familjen von Braun var också på dessa baler men ingen av dem var längre så ung och dessutom var det inte så vanligt att man gifte sig ”under sitt stånd”, familjen var ju adlig.

Det sägs om Amelie att hon var vetgirig som barn. Alla böcker som fanns i hemmet läste hon från pärm till pärm. Det fanns en mamsell Sophie Borg till hjälp i hemmet. Hon kallas ibland Amelies guvernant och kanske var det hon som hjälpte Amelie att lära sig läsa. Amelie bodde med sin familj på Gotland mellan det hon var 16 år tills hon blev 32. Vi vet väldigt lite om vad hon gjorde under den tiden.

Amelie von Braun föddes den 14 oktober 1811 på hemmanet Brängenäs i Elfsborgs län. Familjen härstammar från Tyskland och erhöll svenskt adelskap. Pappan var överstelöjtnant och fick efter sin pensionering som officer en tjänst som postmästare på Gotland. I familjen fanns förutom Amelie ytterligare tre flickor och två söner. Enligt den tidens sed fick de båda sönerna gå i skola men ingen av döttrarna.

Amelie von Braun betydde mycket för Karlshamnsborna under den tid hon levde här. Istället för att leta efter någon att gifta sig med hjälpte hon invånarna i deras andliga och materiella nöd.

Den lilla källan i skogsdungen vid Prästslätten bär namnet Frökens källa. ”Fröken” var Amelie von Braun som på denna plats samlade både yngre och äldre till Sveriges första söndagsskola. Vid källan finns förutom ”Frökens källa” följande inskriptioner: ”Helikon” och ”Hippokrene 1859”.