Epitafium – Carl Gustafs kyrka
I Carl Gustafs kyrkas kor, på den södra väggen, hänger ett epitafium över Christopher Schröder. Det kom till kyrkan år 1702 och är skapat av Schröders son, Caspar. Det sägs att Caspar skapade en helt ny stil för epitafium med det han gjorde efter sin far. Innan hade det ofta varit fanor och full rustning, nu medaljong och text. Epitafiet gjordes i sektioner och sedan byggdes ramverket på. Tidigare fanns en dödskalle i snäckan, men den är borta.
Epitafiet är i trä och målat i svart, grått och guldfärg. Understycket består av en snäcka i grått som omgärdas av akantusblad och voluter i guld. Mittdelen är svartmålad och har ett inramat textfält i guldfärg. Textfältet kröns av en arkivolt (valvbåge) och på denna finns en sockel. Uppe på sockeln finns två änglar, den ena håller i ett timglas och den andra i en basun och en lagerkvist. Mellan dem finns en kartusch med inskription. Framför kartuschen finns en våg och under ligger en bok samt ett svärd. Över kartuschen finns två ymnighetshorn med frukter och sädesax.
Översta delen består av en medaljong med Christopher Schröders porträtt i grått mot svart botten. Detta är omgärdat av en krans som är målad i guld. Medaljongen kröns av en krona med stjärnor. Högst upp finns en eldurna med girlanger som hänger på den.
Inskription 1: Öfwer Fordom Borgmästaren Äreborne och Högaktade Hr Christopher Schröders i lifvstiden Wäl bestäldte hwilokammare är detta epitaphium upprättadt Sedan han christeligen ledwadt och som en Redelig Domare låtit hjobs Lära wara Sin lära (efter alla möielighet att bewaka) cap 29. Vers 14. Bjudande de sina att skrifwa på grafwen Denna är min wärfde grift och Den sidste böneskrift: u?ner kroppen Ro Till dek tiden här försvinner och han ewigt där begynner med sin siäl att sammabo. Född 1628. Död 1699.
Inskription 2: RECTE FACIEBNDO TIMEAS S.D.G.
Recte Faciendo Timeas – Den som gör rätt har inget att frukta (ungefär)
SDG – Soli Deo gloria (Endast Gud tillhör äran)
Job 29:14 – Rättfärdighet var den klädnad jag klädde mig i, rättrådighet min mantel och huvudbonad.
Caspar Schröder
Caspar Schröder föddes ungefär år 1653 i Tveta vid Kronobergs regemente där hans far hade ett kronohemman. Hans föräldrar hette Christopher Schröder och Karin. När skeppsvarvet startade på Boön år 1658 insåg man snart att ett fältskär behövdes och därför anställdes Christopher Schröder år 1661.
Caspar fascinerades av sniderierna på skeppen som byggdes och han blev lärling till byggmästaren Nils Schultz. Under sin sex år långa lärlingstid följde Caspar med Schultz till Stockholm. När Caspar var ungefär 18 år reste han på gesällvandring i Europa där han sökte arbete hos olika bildhuggare. Det är inte säkert var han var någonstans, men eventuellt var han både i Frankrike och Italien.
År 1673 arbetade Caspar med sniderier i Björklinge kyrka. Helst av allt ville han arbeta i sten. För att kunna få jobb behövde han rekommendationer och hans far skrev år 1684 till greven, generalguvernören i Kalmar län och Blekinge och riksrådet Hans Wachtmeister som kunde rekommendera Caspar för kungen och andra adelsmän. En av dessa rådmän beställde en byst till Västra Vingåkers kyrka, den finns fortfarande kvar på hans gravmonument.
År 1686 utnämndes Caspar till stadsbildhuggare. Caspar gifte sig med Margareta Posse, hennes far var bryggare. När Margaretas far dog flyttade Caspars verkstad in i bryggeriet. Paret bodde i ett kvarter som kallades Putten, nära Hötorget. Kvarteret är dock borta idag.
Caspar började så småningom arbeta tillsammans med Nikodemus Tessin den yngre. Under Tessins och drottning Hedvig Eleonoras arbete med Drottningholms slott fick Casper göra inredningen. Blanda annat gjorde han möbler och tavelramar (som gjordes efter tavlorna). På Drottningholm gjorde Caspar koppargrindar (som idag är i silver) och år 1699 fick Caspar hugga ut nya musslor i den fontän Tessin byggt där en staty av Hercules står överst. År 1690 ritade Tessin altaruppsatsen och altarringen till Mariefreds kyrka vilken Caspar fick bygga. Vid denna tid arbetade Caspar även på Ulriksdals slott.
År 1695 gjorde Caspar en byst i marmor av Karl XI till Uppsala universitet. Denna byst ska vara helt lik kungen och finns fortfarande på Gustavianum.
I början av 1700-talet fick Caspar många arbeten. Eventuellt arbetade Caspar på Tillinge kyrka i Enköping år 1703. Bekräftade arbeten är:
1704: Öjavads kyrka, Piteå.
1704: Hammarby kyrka.
1705: Rättviks kyrka.
1706: Kungsholmens kyrka. Dopkapell.
1710: Kalmar domkyrka. Tessin ritade altaruppsatsen som Caspar började att bygga. Bildhuggaren Jacob Sauerberg färdigställde den.
År 1710 dog Caspar medan arbetet med Kalmar domkyrka pågick. Margareta verkar ha tagit över verksamheten, åtminstone fram till arbetet var klart. När bouppteckningen av verkstaden gjordes uppgick kvarlåtenskapen till 4500 riksdaler.
Material hämtat från:
Föreläsning med Göran Lindgren 2024-10-09
Objektblad