Lydia Skottsberg
Lydia Mathilda Petronella Skottsberg föddes den 19 maj 1877. Hon var dotter till Carl Adolf Skottsberg (1847–1886) och Maria Lovisa Pfeiffer (1842–1909). Lydia hade en äldre syster och två yngre bröder: Elisabeth Maria Johanna (1875–1946), Carl Johan Fredrik (1880–1963) och Ivar Andreas Theodor (1883-?).
Som femtonåring började Lydia ta lektioner i akvarell hos den kände konstnären Hjalmar Falk. Tidigt förstod Falk att Lydia var mycket begåvad, vilket ledde till att hon fick mycket svårare hemläxor än de andra eleverna. Efter att Lydias far dött blev hennes mor ensam med de fyra barnen och Lydia fick finansiera sitt målande själv. Därför började hon sälja porträtt till vänner och bekanta, samt måla dekorationer på träföremål. Bland annat målade hon spånaskar på beställning.
År 1983 tog Maria Pfeiffer med sig sina barn och flyttade till Stockholm. Samma år, när Lydia var 16 år, började hon studera vid Tekniska skolan i Stockholm, där hon stannade i tre år. Senare läste hon sin konstnärliga utbildning på Högre konstindustriskolan där hon vann priser och fick stipendier. Våren 1899 fick Lydia en plats på Bruzewitz Litografiska anstalt i Göteborg dit hon flyttade i augusti samma år. I Göteborg stannade Lydia i ett år.
År 1900 började Lydia studera ett treårigt program vid Konstakademin i Stockholm. Där gick hon bland annat en kurs i etsning som leddes av de kände grafikerna Axel Tallberg. Under denna tid skaffade Lydia sig ett stort nätverk bland bokförläggare och tidningsutgivare i Stockholm och hon fick ofta uppdrag inom teckning, som illustratör eller bokformgivare.
År 1903 beviljades Lydia ett resestipendium av Kommerskollegium för en tre månader lång studieresa till Danmark, Tyskland, Frankrike och England. Hon skulle studera respektive lands moderna trycksaksframställning, samt titta på olika typer av bokband. Hennes reseberättelse, som lämnades in till Kommerskollegium, publicerades i Svenska slöjdföreningens tidskrift. Där berättade hon om de olika städerna, samt om museer, bibliotek och institutioner hon besökt. Lydia fick även andra stipendier som gjorde att hon kunde resa i Europa.
Lydia blev i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet publicerad i flera tidskrifter, bland annat de för tiden populära jultidningarna. År 1913 vann hon Svenska Dagbladets tävling där tidningen ville få fram Sveriges bästa affisch. När Lydia återkom till Stockholm från Göteborg fick hon kontakt med förlaget Wahlström och Widstrands som gav henne uppdraget att illustrera och formgiva Karl Erik Forslunds bok Storgården. Detta ledde till att hon också fick illustrera fler av Forslunds böcker (Skogsgårdsblomster – En ung faders dagbok och Arbetare. Sånger och visor), men också Erik Axel Karlfeldts Vildmarks och kärleksvisor, samt Flora och pomona. Dessa framgångar gjorde att Skottsberg blev en flitigt använd illustratör och formgivare, inte bara hos Wahlström och Widstrands utan också för Svanbäcks förlag, Beijers Bokförlag, Gleerups förlag, samt Hugo Gebers förlag. Lydia illustrerade svenska författares böcker, men också översättningar av exempelvis Edgar Allan Poe, Jules Vernes och Arthur Conan Doyle. Skottsberg ägnade också sig åt exlibris-märken som blev alltmer populära under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Det nämns att hon hade ett 40-tal uppdragsgivare. Två av dem var greve Carl Trolle Bonde på Trolleholms slott i Skåne, samt Lydias egen bror Carl Skottsberg som var forskningsresande och botaniker. Carl Trolle Bondes exlibris är en bild av Trolleholms slott och en interiör från grevens stora bibliotek. Carl Skottsbergs har en bild av pingviner.
Lydia gjorde också fler än 230 musiktryck under sin karriär. Ofta handlade det om omslag till nottrycken, men också inuti många visböcker. Bland annat gjorde Skottsberg omslaget till nothäftet Svenska folkmelodier som gavs ut på Abraham Lundquists Förlag i Stockholm. Bilden visar en stjärnklar sommarhimmel i en ram av prästkragar. Skottsberg fick också beställningar på julkort när vykortsmarknaden blev enorm under 1900-talets början. De anses idag vara sällsynta, vilket kan innebära att upplagorna som trycktes var små.
Det verkar som om Lydia redan i femtioårsåldern led av reumatism. Under 1940-talet drabbades hon ofta av svåra sjukdomar och under långa perioder lades hon in på Stockholms sjukhem på Drottningholmsvägen. Det var där Lydia Skottsberg avled den 14 september 1948. Hennes kropp kremerades i Stockholm innan den fördes till Karlshamn. Askan gravsattes i Skottsbergs familjegrav i kvarteret Job på Hvilans kyrkogård. Idag finns Lydias konst representerad vid Uppsala universitetsbibliotek och vid Scenkonstmuseet i Stockholm.
Material hämtat från:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lydia_Skottsberg (hämtat 2025-01-31)
Församlingsbladet 2011:3. Sven-Erik Aspeklev
Carlshamniana 2010, Janne Charlesen, 111–160