Att många har gått upp i tornet vittnar de många inristade namnen i putsen om. Det hörde till konfirmationstiden, då undervisningen länge skedde i domkyrkan, att konfirmanderna fick gå upp i tornet och titta på utsikten och på kyrkklockorna.
Årtusenden av tystnad, endast avbrutna av krigslarm, vapenbrak och åskans dunder, fick ett nytt inslag när kyrkklockorna regelbundet kallade till gudstjänst, förkunnande fred, fest och glädje eller manade till eftertanke i tider av sorg och krig. Någon har sagt att det var kyrkklockornas klang och budskap som kristnade Sverige mer än liturgi, processioner och predikningar.
Äventyrliga öden
Kyrkklockorna i Karlstads domkyrka har genomlevt många och svåra öden men har åter och åter börjat ljuda. De har faktiskt helt eller delvis gjutits om sju gånger mellan 1722 och 1913. Det allra första man gjorde efter stadsbranden 1719, då den gamla domkyrkan vid Klarälven brann, var att gjuta nya kyrkklockor.
Det gjordes två år innan man kunde börja bygga den nya domkyrkan på Lagberget/Herrgårdsbacken. Det var bråttom eftersom gudstjänstlivet och förrättningarna skulle fungera även utan domkyrka och kyrkklockorna var det som kallade till samling.
Viktig inkomstkälla
Kyrkklockorna var även en viktig inkomstkälla därför att man fick betala för klockringningen vid begravningarna. Alltså samlade man ihop resterna av de förstörda kyrkklockorna efter branden 1719 och köpte åtta kanoner 1720 av regementet för 4 000 daler silvermynt genom förmedling av generallöjtnanten Carl Cronstedt. Ytterligare material anskaffades också. Domkapitlet gav i november 1721 uppdraget åt klockgjutaren Eric Näsman i Stockholm att gjuta fyra klockor till domkyrkan i Karlstad vilket han åtog sig.
Från 1721 till 1724 samlades där väldiga mängder byggnadsmaterial för domkyrkobygget. Väldiga gjutformar byggdes under Näsmans överinseende och gjutningen genomfördes lyckligt och var klar 1722 då Näsman kvitterade ut 622 daler silvermynt för arbetet. Då byggdes det en klockstapel av 74 stockar som kläddes med bräder och takspån.
Vid de upphängda klockorna fanns fyra luckor som öppnades vid klockringningen. Domkyrkans ringarlag skötte ringningarna. När domkyrkan var byggd och nödtorftigt inredd 1730 fick murmästaren Christian Haller ett nytt uppdrag, nämligen att mura upp ett kyrktorn i väster dit man tänkte flytta de fyra kyrkklockorna. Byggnationen påbörjades 1734 och var färdig 1737 då klockorna hängdes upp. Detta årtal placerades på den södra väggen först men har sedermera flyttats till kyrktornets västvägg.
