Text: Annika Lindqvist
Den svenska majoritetsbefolkningen ser sig i stor utsträckning som icke-religiös.
– Jag tror att många som till exempel tänder ljus på sina släktingars gravar på allhelgona inte tänker på det som en religiös handling utan skulle kalla det kulturellt eller något ditåt, men för en religionsvetare är det självklart religiöst, det går ju inte att förstå på annat sätt, säger Kristian Niemi, religionsvetare vid Karlstads universitet.
Kyrkan blir samlingsplats
Domkyrkokaplan Anna Bohlin håller med om att svenskar sällan inser hur stor plats kristendomen tar i samhället.
– De flesta går i kyrkan bara på bröllop, dop och begravningar och kanske på midnattsmässa, men när de gör det så tycker de att det är otroligt fint. Jag tror att många känner sig hemma där.
Det är också till kyrkan som många går för att tända ljus om de drabbas av en privat sorg. Eller när det händer något stort och skrämmande.
– Senast vi samlades i Domkyrkan av den anledningen var när vi bjöd in till ekumenisk fredsbön efter att kriget på Gaza hade trappats upp, säger Anna Bohlin.
Islam i fokus
Ändå finns en utbredd uppfattning att religion är något förlegat eller åtminstone privat, och misstänksamheten mot religiösa yttringar är stor.
Framförallt gäller det islam. Återkommande görs undersökningar om hur svenskar ställer sig till olika frågor.
– I Mångfaldsbarometern 2022 svarar 55 procent ja på frågan om det finns någon religion som står i kollision med mänskliga rättigheter. Majoriteten av dem som svarar så tycker att problemet är islam, säger Kristian Niemi.
Han finner det uppseendeväckande att så många betraktar en religion som oförenlig med mänskliga rättigheter och tror att mediernas rapportering är en del av förklaringen.
– När det handlar om islam i nyheterna är det i samband med våld, terror och kvinnoförtryck, det är inte konstigt att folk blir rädda.
”Bra att moskébygget är igång”
Sverigedemokraternas partiledare sade i höstas att partiet vill ha ett omedelbart stopp för byggandet av moskéer i Sverige och att symboler som minareter, kupoler och halvmånar helt borde tas bort, och han tryckte på den delen av religionsfrihet som innebär rätten att slippa religion. I Karlstad har protesterna varit starka mot den moské som hade diskuterats i mer än femton år innan bygget på Rud påbörjades förra våren.
Anna Bohlin tycker att det är bra att moskébygget är igång.
– Muslimerna är ganska många i Karlstad. Det är lika viktigt för dem att ha någonstans att samlas som det är för oss kristna.
Religionsfrihet är för henne att acceptera andra människors tro.
– Är du buddist eller muslim och är lycklig i det så är det bra.
Tidigare jobbade hon i Kronoparkskyrkan och mötte i den utåtriktade verksamheten många människor med andra religioner.
– Jag tänker att grunden är en och samma Gud och ser ingen anledning att försöka ändra på deras tro. Vi finns där för alla. Vi hjälper inte människor för att de är kristna, vi hjälper dem för att vi är kristna.