Text: Peter Östborg Foto: Joakim Lagercrantz
– Jag tror att Fredsmonumentet är lite missförstått. Dels tror jag inte alla riktigt känner till bakgrunden, varför vi har en minnesplats för freden och unionsupplösningen på torget. Dels tror jag att vi är lite ovana vid uttrycksformen, säger Gabriella Menerwa Kaasinen, ordförande i Rådet för konstnärlig gestaltning i Karlstads kommun.
Hon berättar att många uppfattar kvinnan som aggressiv, arg och inte alls särskilt fredlig. Vissa tycker till och med att statyn är läskig. Och kanske är det en bild av fred som vi i Västeuropa inte är bekanta med.
”Förgöraren av ondska”
Skulptören Ivar Johnsson, som skapat Fredsmonumentet, var klassicist och arbetade främst utifrån de antika idealen och myter där fredsgudinnor ofta porträtteras som väna och moderliga.
– Men Fredsmonumentets uttryck för snarare mina tankar till den indiska mytologin och gudinnan Kali, som är förgöraren av ondska. Hon porträtteras alltid med ett avhugget huvud i handen och ett svärd. Kali är en väldig kraft, större än krig och ondska.
Restes 50 år efter unionsupplösningen
Fredsmonumentet restes år 1955 till minne av den fredliga unionsupplösningen 50 år tidigare. Då bröt sig Norge ur unionen med Sverige – men väpnad konflikt undveks genom förhandlingar som skedde i Frimurarelogen vid Stora torget i Karlstad.
– Ett minnesmonument handlar om vad vi gemensamt som samhälle och som stad vill minnas. Vad minns vi? Och hur minns vi? säger Gabriella.
Så nästa gång du väntar på bussen eller har bestämt träff på Stora torget, ta en extra titt på statyn. Passa på att minnas och fokusera tankarna på fred – en kraft större än ondskan.
