Metakapellet (Västra kyrkogården)

Västra kyrkogårdens historia

På stads-och landsförsamlingarnas sockenstämma 22 maj 1796 framhöll biskop Schröderhiem nödvändigheten av att kyrkogården vid Domkyrkan utvidgades. Den var till bristningsgränsen utnyttjad. Tidigare hade man fyllt på mer jord, men det resulterade i svamptillväxt inne i kyrkan. Norra sidan användes inte.
 Det behövdes en ny kyrkogård – men var? Det finns inget utrymme i närheten av kyrkan. Förslaget blev perukmakare Gagners åker eller ett nedlagt tegelbruk. Gagner sa okej att lämna halva sin jord om han fick annan, likvärdig i utbyte och en månad senare bestämdes att avtal skulle ingås. Det blev dock motsättningar då borgare önskade att kyrkogården skulle ligga på en annan plats. Hela ärendet drog ut på tiden och kungen kopplades in.
 6 augusti 1799 bestäms att det blir den Gagnerska åkern. 4 maj 1800 invigs den av vice pastor Jan Branzell. Stenmuren runt kyrkogården stod färdig 6 september 1808.

Murar och växtlighet

Vid slutet av 1700-talet började man hägna in kyrkogårdarna med stenmurar och man började också plantera träd på kyrkogårdarna. Träden skulle förbättra den förpestade lukten på storstädernas överbefolkade kyrkogårdar.
 I Sverige utfärdades 1810 en förordning som kungjorde att nya begravningsplatser skulle anläggas utanför städerna.

Metakapellets historia

På kyrkogården behövdes en vintergrav eftersom marken var för hård att gräva i när tjälen gick djupt. Meta stod färdigt i oktober 1838. Den blev då också den Lidbackska släktens gravkor. Biskop Agardh invigde både byggnaden och ytterligare ett område för begravningsplatser.
Det är oklart vem som ritat Metakapellet. Möjligtvis kan det vara byggmästare Sjöberg som gjort det. Kanske tillsammans med murarmästare Westberg.
 1853 invigs ännu ett område av Agardh. Man skyndade på eftersom en koleraepidemi utbröt i Sverige och det behövdes många begravningsplatser. Ytterligare ett område invigdes 1873 för att skapa mer utrymme.
 På 1860-talet används inte längre Meta som vintergrav eftersom man begraver de avlidna direkt i jorden även vintertid. Jorden värms upp med kol så att det går att gräva i den.

Lidbackska graven

Rådman Paul Lidback ger i sitt testamente 1786 pengar till Domkyrkan för att hans murade grav ska få finnas kvar. När alla gravar runt Domkyrkan nu skulle inryms den Lidbackska graven i Metas norra del. Idag är Lidbackska graven ett fristående gravkor.

Gravkapell

Ca 1902 blir Meta gravkapell. Nu dekoreras rummet med ljuskronor, kristusbild, glasfönster och målningar av Olof W Nilsson. Det sker många begravningar här, innan kapellet på Rud tar över.

Förråd i nästan sjuttio år

Sedan slutet av 1950-talet har Meta använts som förråd. En önskan har funnits sedan sjuttiotalet om att renovera och restaurera byggnaden vilket sker mellan 2017 och 2019.

Varför heter byggnaden ”Meta”?

Varför ordet ”Meta” står på denna vackra byggnad kan ha olika förklaringar. Den grekiska betydelsen av ordet är ”målet”.
 Men när maratonlöparna i antikens Grekland sprang var ”meta” ordet för vändpunkt.
 Ordet ”meta” kan också användas som prefix med betydelsen mellan och efter. Kanske ville någon att husets namn skulle associera med livet efter detta. De vackra fönstren och målningarna i kapellet har alla något att göra med symboler för döden och livet.

Huvudsaklig källa: Minnen och människor,
Gamla kyrkogården i Karlstad N. F Bergqvist.
Foto: Louise Hedberg