Lyssna

Nyhet / Publicerad 13 februari 2025

Råtorpskyrkan avsakraliserades med mässa och kyrkkaffe

Den 11 februari samlades församlingen för allra sista gången i Råtorpskyrkan.

Det är en kväll fylld av tacksamhet när församlingen fyller kyrkan. Lokalerna är alldeles tomma för första gången sen de byggdes. Efter mässan kommer människorna att lämna lokalen och kyrkporten stängas för sista gången.

Mässan hölls av domprost Dan Fredriksson och församlingsherde Johan Husberg. Kantor Eva Strömner Rudander spelade psalmer som barnen i förskolan och församlingen i kyrkan tyckt mycket om genom åren. 

Råtorpskyrkan invigdes 1966 och under många år huserade förskolan Änglagården också i lokalerna. Förra året stängde dock förskolan på grund av att lokalerna inte var möjliga att renovera på ett tillräckligt bra och ekonomiskt sätt för att kunna fortsätta förskoleverksamheten.

Nu är huset återigen ett hus som de andra på Råtorp. Men vi minns åren av gudstjänst och barnverksamhet med tacksamhet och glädje.

Läs hela domprostens tal här nedan.

Domprost Dan Fredrikssons tal i den sista mässan

Markusevangeliet 9:38-41

Johannes sade till honom: »Mästare, vi såg en som drev ut demoner i ditt namn, och vi försökte hindra honom, eftersom han inte hörde till oss.« Men Jesus sade: »Hindra honom inte. Ingen som gör underverk i mitt namn kan genast efteråt tala illa om mig. Den som inte är mot oss, han är för oss. Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus — sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.

”Jag tänker att en sån här kväll är vi samlade för att ta avsked från den här platsen. Men vi kan också säga att vi är samlade i oerhörd tacksamhet, glädje och energi över vad den här platsen har gett. Jag har hört många historier och många berättelser om vad som har utspelat sig i lokalen.

Vi vet ju att kyrkan kom hit. Den stod ju inte här från början. Den var ett ordenshus och vad jag har förstått så stod den på Klara och blev transporterad hit. Sen byggdes kyrkan ut i etapper. Den var förskola under många år och det firades gudstjänster här. Men så småningom ändrades tiden och kyrkan fick ett annat bruk.

Nu är vi här ikväll med viss förstämning men samtidigt med tacksamhet över vad som har funnits. Jag tänker att utifrån bibeltexten som jag läste från Markusevangeliet kan vi tänka att ordet nu kommer att förkunnas på andra platser. Det var här, det var här vi hade gemenskap. Men den kristna gemenskapen har ju en hemlighet - man planterar den som ett frö hos varandra, i de människor som går ut och de relationer som växer vidare. Och då förkunnas ordet nu på andra ställen.

Och då är det så här att alltid i kyrkans historia har det funnits kyrkobyggnader som varit livkraftiga och förkunnat ordet under många år och sen har det växt vidare på ett annat ställe. Så vi ska se det här som en rikedom även om det kan vara sorgligt en sån här kväll. Kyrkan lever vidare i den här regionen. Det som började på ett ställe växer nu vidare på andra platser.

Vi ska också rikta ett stort tänkande tack till alla de människor som en gång var med och sa: ”Nu bygger vi en kyrka på den här platsen.” Och vi tänker alla goda tankar mot framtiden, för de människor som ska förvalta det som den här kyrkan byggde upp. Och kanske också det kapital som kyrkan genom försäljningen ger kraft att på nya sätt att plantera möjligheter runt om i Karlstad. Det är så vi får se det. 

Jag tänker att våra liv de är ju ljus och mörker, glädje och sorg, men låt oss i tacksamhet nu minnas allt gott från Råtorpskyrkan. Vi överlåter den tid som gått, kyrkans historia, vår historia, i Guds kärleksfulla händer.”