November och advent bestämde sig för att flytta ihop någon gång under 2017. Det är i alla fall då ordet novent dyker upp i svenska dagstidningar. Två år efter jag med hjälp av Sifo frågade svenska folket om deras inställning till julen och skrev en bok om det. Nu är det snart dags att ställa frågorna igen.
Vad har hänt på tio år? Ett decennium som präglats av flyktingkris, klimatoro, pandemi och krig, men också av ett ökat intresse för andlighet. Ett decennium av sociala medier som fylls av julnyheter och jultips i massor med start i slutet av augusti. Årets variant av skumtomtar är till exempel pearadise och ska smaka päron.
Att julen firas till minne av Jesu födelse är kanske inte självklart för alla. Det avspeglades också i statistiken av vad svensken gör i juletid.
För tio år sedan svarade 20 procent att de besökt en kyrka under advent och 8 procent gick till kyrkan på julafton. Det var 18 procent som plockade fram en julkrubba och 3 procent läste julevangeliet hemma på julafton.
Vad kan ha hänt på tio år? Avspeglas intresset för livsfrågor i den högtid som firar Jesu födelse? Eller är det allt fler som inte alls förknippar julen med kristna traditioner?
Oavsett vad som hänt rent statistiskt på tio år tycker jag vi behöver lite mer snällhet i världen. När den rödklädde, invandrade helgontomten, som krokat arm med den svenska folktrotomten, klappar på dörren och frågar om det finns några snälla barn tycker jag han samtidigt kan fråga de vuxna i huset samma sak. De som infört novent och förfirar julen så att det knappt finns någon julfrid kvar att njuta när den brusande orgeln förkunnar att det lilla barnet i Betlehem är fött när julafton går över i juldag.
För den som vill utforska sin andlighet rekommenderar jag att göra det i juletid. Leta reda på en julkonsert, gå in i värmen, nicka åt alla levande ljus och låt dig omslutas av julens jublande musik.
För vem blir inte snäll av att tänka på ett litet, nyfött barn som ger oss hopp i mörka och oroande tider.
Maria Stenberg
Julboksförfattare och kommunikationsrådgivare
