Lite längre gräs, fler ängsblommor, perenner, bikupor, insektsbon, träd-depåer och fågelholkar. Så ser det ut på kyrkogårdarna i Arvika pastorat. Och snart drar vårbruket i gång igen.
– Vi jobbar året runt och på många olika sätt med att öka den biologiska mångfalden, berättar kyrkogårdsarbetarna Annika Brolin och Ann-Christine Larsson. Just nu handlar det om var insektshotellet ska placeras.
Det EU-finansierade Leaderprojektet Noaks Ark har varit både lärorikt och meningsfullt. Och gett resultat.
– Mer sån’t, det vill vi ha, säger Ann-Christine.
Själva projektet är nyligen avslutat men arbetet med att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster fortsätter.
– Ingen har en tanke på att återgå till hur det var förut, säger Anders.
EU-finansiering bidrog
Allt började 2019, året innan pandemin, med en önskan om att på ett tydligare och mer strukturerat sätt värna om den biologiska mångfalden på kyrkans marker. Arvika pastorat behövde en ny skötselplan för de tio kyrkogårdarna och det blev också startskottet för Noaks ark.
Det gick rätt fort från idé till handling. Prästen Alf Dahlberg var drivande, han hade många kontakter, och en projektgrupp bildades under kyrkorådets ansvar.
Europeiska jordbruksfonden gick in med nästan en miljon kronor.
– Att all personal, cirka 40 personer, skulle utbildas, var viktigt för att få in tänket brett och det gjorde också jobbet roligare för alla, menar han.