Debattens vågor har gått höga om skogen de senaste åren. Nu samlades man för att jobba konstruktivt, för att lyssna, lära och diskutera. Vad finns det för möjliga metoder som ryms inom det vida begreppet hyggesfri skogsskötsel? Vilka metoder är någorlunda beprövade? Faktum är att väldigt få har gedigen kunskap om och erfarenhet av hur man kan göra, vad som fungerar i olika skogstyper, vad som gynnar biologisk mångfald och skogens välmående långsiktigt.
Det började med att Karlstads stifts skogsexperter Tina Westlund och Jenny Klevmark ville introducera de entreprenörer som de oftast samverkar med till ett antal metoder inför arbete på ett större skogsområde som sedan länge är planerat för hyggesfritt. Tidigare har de jobbat med ett antal mindre områden runt om i stiftets skogar, men nu tas ett ambitiöst grepp och en stor sammanhängande skogsfastighet i Årjängs närhet ska brukas med hyggesfria metoder. Och de som ska utföra jobbet behöver helt enkelt vidareutbildas, lära nytt, förstå varför och hur man gör.
Samverkan med Naturskyddsföreningen
I samma veva ringde Naturskyddsföreningens skogsgrupp och hade nästan samma idé. De ville bjuda in dem som gör det praktiska jobbet i skogen på en utbildningsdag i hyggesfria huggningsmetoder. Ett samarbete blev det naturliga resultatet.
Dagens huvudlärare var Peter Arne och Martin Jentzen, maskinförare och skogsentreprenör som företräder metoden Naturnära skogsbruk. De har i sjutton års tid arbetat praktiskt med hyggesfria metoder i Tivedens stora skogar. Tre olika provhuggningar på skogsfastigheten nära Årjäng blev fokus för utbildningsdagen. Metoderna som testas här är:
- Måldiameter-huggning – bara timmerträd med en viss diameter får huggas
- Omställningshuggning – en form av gallring där målet är olikhet i det unga trädbeståndet, inte likhet (som annars är det vanliga)
- Överhållen skärm – en tät skärm av vuxna granar lämnas som fröträd och vindskydd
En läroprocess
Mycket tid ägnades också åt samtal om hur man kan värna andra skogliga värden, som t ex bärris, mykorrhiza (svamptrådar) och rekreation. Dagen präglades av god stämning, samtal och frågor och sammantaget togs viktigt steg mot metodisk uppbyggnad av kunskap. Tina och Jenny är båda glada över dagen som utföll så väl.
- Ja, det är verkligen en läroprocess som pågår nu. Det enda vi säkert vet är att vi kommer att få ompröva några av de metoder vi nu ska pröva, säger Jenny och Tina leende.
Även Lisa Ingwall-King, verksamhetsutvecklare på Naturskyddsföreningen i Värmland var nöjd med dagen.
- Jag tycker att utbildningsdagen gick väldigt bra och var mycket lärorik, säger Lisa. Vi uppskattar verkligen samarbetet med Karlstads stift och möjligheten att tillsammans både sprida och öka kunskapen om hyggesfritt naturnära skogsbruk.