Ondska
– Ondska finns inom oss. Ingen föds rakt igenom ond eller god. Vi har båda sidorna och kan förhålla oss till det, säger Sören.
Han kallar det ett allmänmänskligt villkor.
– Människors förutsättningar är olika men vi har alltid ett val. Vi kan välja det goda.
Kampen mellan gott och ont började redan i Första Moseboken. Och den pågår fortfarande.
Ibland ligger människor bakom det onda som sker men lika ofta händer oförklarliga saker som sjukdom, olyckor och naturkatastrofer. En stark tanke i kristen tro är att Gud aldrig vill ont eller är orsak till det onda. Fantasyförfattare som Tolkien, CS Lewis och JK Rowling har en unik förmåga att ta ondskan på allvar och sätta ord på den.
Satan
– Satan eller djävulen blir ondskan personifierad. Men djävulen tar inte så stor plats i tidig kristendom, utan kom först på medeltiden, berättar Sören.
Satan är hebreiska och betyder motståndare. Djävulen har grekiska rötter och kommer från ordet diabolos som betyder det som splittrar – motsatsen är symbolos, det som enar.
Behovet av att personifiera ondskan kommer när tio Guds bud helt är satta ur spel, menar Sören, när ondskan blir så omfattande att det människorna gör inte går att ta in, till exempel krig, terrordåd, folkmord. Att prata om djävulens verk gör det ofattbara aningen mer greppbart.
– Det blir en ondska som får personliga dimensioner. När vi ser ett Auschwitz, ett Bucha eller ett Izium – där inga normer längre råder, där människan utför bestialiska saker, då är djävulsbegreppet användbart, säger han.
Synd
– Synd är att göra fel mot andra men också mot sig själv. Synd handlar inte primärt om moralism utan om hur vi behöver bete oss för att få vår gemensamma vardag att funka, säger Sören.
Begreppet synd är centralt i Bibeln men det är inte en religiös term utan ett ord som betyder ”att göra fel”. Det kan handla både om kollektiva och individuella fel.
Awon, det hebreiska ordet för synd, betyder förvridet, en gren som växt fel och vrider sig. Det är en bra bild för att förstå, tycker Sören. Han använder också sporttermen ”att missa målet”.
– Gud vill väl men det slutar fel. Alla människor syndar och bidrar till eländet i världen. Vi är inte enbart goda och okomplicerade.
Han tar några berättelser från Bibeln som exempel:
– Människorna får hybris och bygger Babels torn, avundsjukan mellan bröderna Kain och Abel slutar med mord, Noa super – ja, det skiter sig på så många sätt.
Däremot har synd inte så mycket med privatmoral att göra. Betydelsens av ordet har försnävats och förvandlats, säger Sören. Och det gäller särskilt sex och alkohol.
– Allt som var roligt kallades synd. Folk fick knappt lukta på en lättöl.
Men det måste ses i sitt sammanhang, menar han. Människor söp ihjäl sig, levde i misär, våld och kriminalitet ökade. Det fanns en tanke om att skapa bättre förhållanden genom en syndakatalog med levnadsregler.
Och det var mycket som skulle undvikas: svära, supa, röka, snusa, dansa, gå på bio, spela kort, sminka sig, ha sex före äktenskapet eller, Gud förbjude tanken, med en person av samma kön.
Men i dag då, vad ser du som vår tids synder?
– Att vi blivit så individualistiska och egoistiska. Att vi sätter jaget före laget. Individualismen håller på att förgöra oss.
Han ser också hur vi, inte minst på sociala medier, missförstår med flit och driver hat mot varandra. Hur människor hanterar hotet mot klimatet hör också hit, alla har ett ansvar.
– Vi kan inte säga att klimatkrisen inte angår oss.
Sören tycker att andemeningen i de tio budorden är bra hjälpmedel för att bygga ett samhälle där alla kan leva och verka. Att inte döda, vara otrogen, stjäla och ljuga, att tänka gott om andra och mota bort de avundsjuka tankarna är budord som är lätta att förstå än i dag, men vad betyder det att inte missbruka Guds namn?
– Att inte använda Guds namn för att legitimera sjuka sammanhang, ta till exempel högerextrema kristna, 40-talets nazipräster eller Knutby, och se nu hur den ryske patriarken Kirill försvarar kriget i Ukraina.
Att helga vilodagen är en annan ålderdomlig formulering.
– Det har ibland tolkats så att folk knappt fått andas på söndagar men meningen är ju att vi ska se till att vila, att ha minst en ledig dag i veckan.
Återhämtning, det som psykologer predikar för att förebygga stress och utmattning, fanns redan på Mose tid i form av tredje budet.
– Tio Guds bud är ett sätt att hjälpa oss att välja det som är bra både för oss själva och andra. Buden sätter ramarna för hur vi ska bete oss, det är en kollektiv tanke för att samhället ska funka i det vardagliga.
Först publicerad i Kyrknytt 2, 2023. Text: Helena Söderqvist
