Tid för ordtvätt – tro, uppståndelse och evigt liv

Tro

– Tro, det är verkligen ett av de där orden som måste tvättas. Förståelsen av ordet har blivit så fel. Tro är ingen intellektuell prestation där man ska hålla vissa saker för sant. Att tro är att känna tillit, säger biskop Sören.

Han går som vanligt tillbaka till det kristna ursprunget. Nya testamentet skrevs på grekiska och ordet pistis blev tro i den svenska översättningen.

– Det är olyckligt, pistis bör över­sättas med tillit, menar Sören. Åtminstone bör båda orden tro och tillit användas, beroende på sammanhang.

Han jämför med engelskan som översätter pistis med trust, faith, confidence, reliability och solem promise – alltså med betydligt fler synonymer än svenskans tro.

– Att förklara tro som tillit ger ett annat perspektiv än vi är vana vid. Och jag tycker att det behövs för att begreppet ska förstås i vår tid.

Sören vill bort från det fundamentalistiska tänkandet att den som tror måste bekänna sig till en viss sanning.

– Det finns så många fördomar om vad det innebär att tro på Gud. ”Tror du på big bang”, det är fortfarande den vanligast frågan jag får när jag möter gymnasieklasser. Många utgår ifrån att jag som kristen tror att världen skapades på sju dagar och är 5 800 år gammal.

Bokstavstron, som att Gud skapade jorden på sju dagar, har sina rötter i den amerikanska fundamentalismen från slutet av 1800-talet. En lista på 88 punkter, så kallade fundament för den kristna tron, upprättades. Den som sa sig vara kristen skulle bygga sin tro på dessa fundament. Samma tankar fanns delvis inom delar av den svenska väckelsen och frikyrkorörelsen.

– För att vara kristen måste du köpa hela paketet och bekänna din tro. Det här har felaktigt präglat vår syn på vad det är att tro och att vara kris­ten, menar Sören.

Han ser tron som en tillitsrelation mellan Gud och människa och tycker det är viktigt att Svenska kyrkan betonar den tanken.

– Alla får vandra på vägen. Det är kyrkan som bär tron, inte den enskilda medlemmen.

Det förklarar till exempel att Centerpartiets ledare Muharrem Demirok, som kallar sig kulturell muslim, också kan vara medlem i Svenska kyrkan. Eller att ateister kan vara det.

Att ha ens tillitsrelation är inte detsamma som att lägga ansvaret hos Gud.

– Kristendomen är inte en ödestro, att lita på Gud betyder inte att Gud styr allt som sker. Vi ska inte sitta där och vara slappa utan anstränga oss för att bete oss bättre. Men grundbud­skapet är att Gud älskar och vill oss väl. Och att vi kan lita på det.

Tillit ger vila. Andlighet är en av människans grunddrifter, menar Sören och citerar filosofen och kyrkofadern Augustinus som levde på 300-talet; ”Våra hjärtan är oroliga till dess de finner sin vila i dig Gud.”

– Det finns ett Gudsfrö i varje människa men sen väljer vi om och hur vi vill utveckla det.

Evigt liv

– Evigt liv hör ihop med uppståndelsen och är en följd av att vi besegrar döden. Begreppet är oerhört abstrakt och det står rätt lite i Bibeln om det, berättar Sören.

Den kristna grundtanken är att livet fortsätter, förklarar han. Uppståndelsens dag är gemensam för alla kristna – människans kropp, själ och ande har evigt liv. De tre går inte att skilja åt.

– Det är ju ingen som fattar hur det går till. Paulus skriver att det finns en fortsättning och att det är ett mirakel som vi inte riktigt kan förstå.

Sören väljer att möta begreppen tid och det eviga med ett öppet sinne.

– Det är så lite vi vet om tid och materia. Den moderna fysiken gör det lättare att förstå hur mycket det är i tillvaron som vi inte förstår.

Han påminner om att alla kulturer, oavsett religion, begraver sina döda och brottas med frågan vad som händer efter livet.

– Det är en tröst att tänka att vi ses igen i någon form. Jag tror att livet fortsätter men har inget behov av att veta hur. Inte heller Jesus ger någon vägledning om hur det eviga livet ter sig.

– Men han pratade om Guds rike och att det eviga livet börjar här med hur vi beter oss mot varandra.