Advent, jul, nyår och trettonhelgen i Katarina

Advent är kyrkans ord för ”ankomst”. Den som ska komma är Jesus, och skälet till att detta firas så stort i kyrkan är för att vi tror att Gud blev människa och att det betyder att vi kan lära känna Gud genom att lära känna Jesus. Vi firar också att Gud känner oss eftersom Gud själv har vandrat omkring här på jorden och upplevt det vi människor upplever – både mörker och ljus. Som det alltid är inför stora glädjehögtider i kyrkan så föregås julen av en fasta – julfastan - som pågår under adventstiden. Förr i tiden var man under fastan återhållsam med mat och dryck. Man ville inte ta ut julen i förskott. Gudstjänsterna under adventstiden är som fyra trappsteg upp mot julen. 
 
1 advent – den här söndagen är kyrkans nyårsafton – nu inleds ett nytt kyrkoår. Temat är ”Ett nådens år” och har egentligen inte så mycket med julen att göra, men har kommit att bli något av en ”lill-jul”. Denna gudstjänst är alltid mycket välbesökt och den som kommer sent till kyrkan får kanske inte plats!

2 advent – denna söndag handlar om ”Riket som kommer”, och texterna som läses i gudstjänsten kretsar kring frågan: vad är himmelriket? Var finns det? Vad betyder det för våra liv här och nu? Att det är en förberedelsetid inför julen är tydligt i den här gudstjänsten. 
 
3 advent – Det här är Johannes Döparens söndag och temat är ”Vägröjaren”. Johannes Döparen såg som sin uppgift att förbereda människorna för att Jesus skulle komma. Även dagens människor har till uppgift att röja lite plats i hjärtat för Gud. Förberedelsetemat är tydligt även här. 
  
4 advent – Den här gudstjänsten handlar om Maria; Jesus mamma. Maria bär hoppet och framtiden i sin kropp. Hon väntar. Det gör församlingen också - väntar på julen då Gud föds i en liten bebis gestalt. 

Samling vid krubban – på julafton är det vanligt med en gudstjänst vid julkrubban. Där blir julens budskap tydligt berättat med hjälp av krubbans figurer. Den här gudstjänsten passar för både barn och vuxna. 
 
Julbön – på julaftons eftermiddag hålls ofta julbön; en enkel gudstjänst om julens centrala budskap. Det är en vilsam och meditativ gudstjänst och många som deltar i den här gudstjänsten inleder sitt julfirande med detta. 
 
Julnattsmässa – Den heliga natten – mitt emellan julaftonen och juldagen firas en mycket stämningsfull gudstjänst som blir mer och mer populär, kanske som avslutning på julaftonens firande. Många unga och medelålders besöker denna gudstjänst. Ordet mässa betyder att det i den här gudstjänsten också firas nattvard – något som allt fler kommit att uppskatta. Skälet till att man firar denna gudstjänst mitt i natten är att man i nattmörkret väntar på gryningen till den nya dagen – dagen då Jesus föds. 
 
Julotta – en juldagstradition som många har minnen av. På gamla romantiska bilder färdas man till julottan i släde med tända facklor och klingande bjällror. Även denna gudstjänst firas i mörkret i väntan på gryningen, och den kallas ibland för ”Herdarnas mässa”. Ibland firas det nattvard i denna gudstjänst, men oftast inte. Den som inte orkar vara uppe till julnattens mässa besöker kanske hellre julottan. Denna gudstjänst är kanske särskilt populär bland de äldre. 
 
Juldagen – På juldagen mitt på dagen firar vi Jesus födelsedag. Hur Gud blir människa är temat som står i centrum den här dagen. Här samsas de två sidorna av Jesus; han var både människa och Gud. Det här brukar vara en lugn gudstjänst med lite färre besökare. 
 
Annandag jul – Temat för den här gudstjänsten är ”Martyrerna”. Det handlar om vad tron kunde få för konsekvenser för de första kristna – hur mycket de var beredda att offra för att få vara kristna. Även idag finns det många människor som förföljs för sin tro. Direkt efter den glittriga julen kommer alltså denna mörka martyrdag som en påminnelse om tillvarons allvarligare sidor. Den röda färg som finns i kyrkan den här dagen är en symbol för martyrernas blod.