Sandbäcksgården

Sandbäcksgården ligger i östra stadsdelen på Sveavägen i närheten av Kullbergska sjukhuset.

Läs här vad Göran Lind skrev i ett  församlingsblad 2005.

Söndagen den 3 september 1972 invigdes Sandbäcksgården av dåvarande biskopen Åke Kastlund. Högtidligheten började med högmässa i kyrkan på norr och efteråt gick bussar från kyrktorget till Sandbäcksgården. Där hölls tal av kyrkofullmäktiges ordförande Eric Kjellström och kyrkoherden Carl Strandberg. Ordförande i kyrkorådet vid den här tiden var Sixten Wåhlin. Biskopen förklarade gården invigd och kyrkokören under ledning av Rune Jansson sjöng innan det var dags för kyrkkaffe.

Våren 1971 hade bygget startat efter att ansökan om bygglov inlämnats den 4 januari samma år. Huvudentreprenör för arbetet var byggnadsfirman Erikson och Malmnäs. Arkitekt var Anders Lundell som till kyrkofullmäktiges sammanträde den 1 juni 1970 hade presenterat ett förslag vilket fullmäktige antog. Kostnaden för bygget beräknades till 1,6 miljoner kronor men när arbetet sedan var färdigt löd notan på 1,8 miljoner. Många av inventarierna tillverkades på Karsudden.

När man i dag går runt i byggnaden finner man en väl vårdad byggnad som innehåller lokaler för många olika aktiviteter. I bottenvåningen, med ingång från Sveavägen, finns utrymmen för en omfattande barn- och ungdomsverksamhet och fritidsaktiviteter av olika slag. I övervåningen, med ingång från Pålstorpsgatan, finns arbetslokaler för präst och diakoniverksamhet, kök och rum för större och mindre sammankomster samt en större kyrksal. I dag hör man omväxlande benämningen Sandbäckskyrkan och Sandbäcksgården. Formellt är lokalen inte invigd som kyrka men den har allt som hör en kyrka till och utrustning för firande av en fullvärdig gudstjänst vilket också görs regelbundet.

Kyrkans altare är tillverkat på Karsudden 1985 efter en modell som tagits fram av personer engagerade vid Sandbäcksgården. Altaret saknar antependium men färgade skivor på framsidan kan bytas så att kyrkoårets olika färger kan läggas in så att kristusmonogrammet och symbolen alfa och omega, den första och den sista, har aktuell färg. På väggen bakom altaret finns i dag ett altarskåp utfört av Lars Lindekrantz, Ullared år 1968. Det är ett fint träarbete som tidigare varit placerat i Katrineholms kyrka men som säkert kommer bättre till sin rätt här.

Från början hängde på altarskåpets plats en vävnad föreställande olika kyrkliga symboler komponerad av textilkonstnären Greta Ruda, Nyköping och utförd av Lilly Carlsson. Vävnaden, som är en gåva av Sörmlands hemslöjdsförening, hänger nu är på ena långsidan i kyrksalen där den har sällskap av en färgsprakande oljemålning med ett vårlikt böljande landskap med namnet "Vår i Södermanland" utförd av Katrineholmskonstnären Irene K-son Ullberg.

I kyrkans sakristia finns mässhakar och stolor i färgerna blått, grönt och vitt. De är komponerade av textilkonstnären Kerstin Persson och utförda av Agda Österberg i Varnhem år 1972. I sakristian förvaras också nattvardskärlen. Hela söderväggen i kyrksalen består av fönster.

I samlingssalen, i nära anslutning till kyrksalen, hänger i dag ett imponerande konstverk i batik utfört av Åsa Frosterud år 1973. Konstverket heter "Årstider", och är utfört till kyrksalen där det ursprungligen hade sin plats. Verket består av sju bilder från olika årstider och är inspirerat av psalmer som sjungs under kyrkoåret. När vintermörkret kring oss står, Ps 421, Ringen i klockor, ja ringen i midnattens timma, Ps 427, Likt vårdagssol i morgonglöd, Ps 198, Som sol om våren stiger, Ps 162, Den blomstertid nu kommer, Ps 199, Fram skrider året i sin gång, Ps 203 och Lär mig du skog att vissna glad, Ps 304.

De här angivna psalmnumren är de som är aktuella i dagens psalmbok. Det var Sandbäckens syförening samt en del anonyma givare som gjorde det möjligt att anskaffa den fina väggsmyckningen.

Någon klockstapel har aldrig kommit att uppföras. Arkitekten Anders Lundell presenterade i oktober 1974 två alternativa förslag dels en fristående klockstapel ut mot Pålstorpsgatan dels på taket över byggnadens lågdel. Man skickade ut inte mindre än 500 enkäter för att få en bild av intresset. Av dessa svarade 57 stycken men någon klockstapel blev inte byggd. Vid flera tillfällen senare har fråga aktualiserats men något bygge har aldrig blivit av. Nu hänger i foajén en liten klocka som gör tjänst för att kalla till gudstjänst.

Något om platsen där kyrkan ligger

 Alldeles granne med Sandbäcksgården ligger i dag Arboretum, en imponerande samling med närmare 150 olika träd. Arbetet med detta område påbörjades 1983 efter att Katrineholms Folkets park, som tidigare legat här, lagts ner. I dag står endast den något skamfilade entrén kvar som minnesmärke över den epoken. Folkets park i sin tur invigdes sommaren 1912 efter att ha anlagts på marker som tillhörde gården Sandbäcken vilken då ägdes av grosshandlaren August Kullberg. Hilding Hjelmberg skriver i sin Katrineholmsbok "Från sekelskifte till stadsblivande": Parken stod färdig till midsommar 1912. Då hade ett intensivt arbete utförts; frivilligt och efter arbetstid, mest om nätterna.

 Platsen där Sandbäcksgården ligger har alltså goda traditioner som mötesplats. Stigarna borde vara väl upptrampade.

Klicka här för att ta en rundtur i kyrksalen