Klinte kyrka

Tillgänglighet

Lösa ramper förvaras i kyrkan och kan läggas ut vid behov. Det är inte möjligt för en rullstolsbunden person att komma in och ut ur kyrkan på egen hand.

Toaletter finns i samma byggnad som pastorsexpeditionen. Toaletten är öppen även när expeditionen är stängd. Toaletten kan dock inte nås av rullstolsbunden person.

Kyrkan har ljudslinga.

I kyrkan finns plats för 180 personer

Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)

På långhusets norra vägg finns två epitafier från 1600-talet, ett i trä och ett i sten. Epitafier skänktes till kyrkan av familjer som vill hedra bortgångna personer.

Träepitafiet/Minnestavlan är uppsatt till minne av kyrkoherde Jens Christensen död 1638 ( skriver Klinte hembygdsförening men  Riksantikvarie ämbetet hävdar att:  Epitafium av trä över Catharina Petreiæ m.fl. (SvK anger 1624).

Stenepitafiet är uppsatt till minne av kronobefallningsmannen i södra häradet; Johannes Strachoum och hans hustru Bodilla (mf)

Kyrkobyggnadens historia

1046 finns den tidigaste kyrkan på platsen enligt Strelow, och bestod då av kor och långhus, men dagens kyrka uppfördes under 1100 och 1200-talet. På 1300-talet ersattes sakristia, kor och långhus av de då mer moderna gotiska byggnaderna, och tornet höjdes till den höjd den har i dag. Tornets form är den på Gotland vanliga 8-sidiga. Inuti tornet finns det gamla romanska tornet kvar.

1231 är det år då kyrkan dyker upp i den sk. taxuslistan.

Exteriör

Exteriören har ändrats mycket lite sedan medeltiden men långhusets fönster utvidgades vid restaureringen 1865. Senare har kyrkan renoverats 1966, då lades taken om och hängrännor och stuprör monterades. Putsen avlägsnades och fasaderna fogströks.

Interiör

Kyrkan fick sitt bemålade korvalv under ca 1270 då man också målade kring korfönstren. Ungefär samtidigt fick kyrkan glasmålade fönster.

På 1400-talet tillverkades triumfkrucifixet och 50-100 år senare tillkom en träskulptur föreställande madonnan. 

På 1600-talet sattes epitafiet över Catharina Petreie mf. upp. Den främre bänkkvarteren är märkt 1625 och korbänken 1631- 1656. 1643 fick kyrkan sin altaruppsats tillverkad av Gert van Eghen och målad av Lars Mattsson Hamel. Dopfunten tillverkades av mästare Henrik Hansson Schotte, 1677.

På 1700-talet fick kyrkan ett timglas och det lades nya stengolv i kyrkan, man byggde läktare åt både väster och norr (som nu är borttagna) och predikstolen fick en baldakin.

På 1800-talet flyttades dopfunten fram till korportalen och triumfkrucifixet från triumfbågen och till norra korväggen ovanför sakristidörren. 

1865 var det dags för en större invändig restaurering, den västra läktaren byggdes om och kyrkan fick en orgelfasad ritad av arkitekt A.T Gellerstedt. Orgeln finns nu i domkyrkan. Sakristian fick ett trägolv och flisgolvet som legat där användes ute i kyrksalen. Väggarna skrapades rena och putsades släta. Vid samma tillfälle målades bänkarna utvändigt i ekfärg och invändigt med gul oljefärg.

1933 restaurerades kyrkan återigen invändigt; interiören putsades då med cementputs och muralmålningarna togs fram och konserverades. Bemålningen på inredningen från 1800-talet togs bort, den norra läktaren togs bort och den västra byggdes om. Bänkarna byggdes om och målades nu med mörkbrun ådring med grå fyllningar och korbänken byggdes om. Triumfkrucifixet flyttades tillbaka till triumfbågen.  Dopfunten flyttades till triumfbågen. Nu fick också kyrkan centralvärme.

1977 var det dags för nästa restaurering. Ytterligare muralmålningar togs fram konserverades och putsades sedan över igen. En nisch i koret togs upp. Fönsterbågarna fick delvis nytt glas. Nytt golv lades i altarrunden och i sakristian. Den norra tornportalen tog upp och nu rev man även den västra läktaren. Dopfunten flyttades till norra portalen. Trappan till altaret försågs med ledstänger och ingången till kyrkan gjordes mer handikappvänlig. I tornet installerades elektricitet, landgångar och branddörrar.

Inventarier

Till kyrkans mer värdefulla inventarier hör triumfkrucifixet och dess ring från 1400-talet. 1600-talets altaruppsats, predikstol, epitafier (ett i sten och ett i trä), timglas och dopfunt samt nummertavlan från 1700-talet.

 Kyrkklocka

1756 göts lillklockan av Gerhard Meyer i Stockholm. 1843 göts den gamla medeltida kyrkklockan om av Fred. Seipel & J.G. Liljendahl. Mellanklockan göts  K. G. M Berholtz i Stockholm och sattes upp i kyrktornet 1938.

Orgel

Kyrkans orgel är från Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad. Sedermera renoverades orgeln 1998 och 2004 fick kyrkan en digital orgel.

Källor

Vård och underhållsplan Klinte kyrka 2008 av Utas, Jan Visby 2008

https://www.hembygd.se/klinte-hembygdsf-rening/plats/439238/picture/3477757

https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000044529

Läs mer:

Gotlands fornsals arkiv

Sveriges Kyrkor (Gotland bd III) 1942.

Lagerlöf, E. Svahnström G. Gotlands kyrkor, 1991

Johansson, T. (red), Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköping och Visby stift, 1990.

Rohr, I., Gotlands kyrkklockor och ringningsseder, 1985.

Söderberg, B.G., Gotländska kalkmålningar 1200-1400, 1971.