Lyssna

Mästerby kyrka

Mästerby kyrka ligger i Mästerby socken och ingår i Sanda, Västergarn och Mästerby församling.

Tillgänglighet

– en hiss är installerad och man håller på att hitta ett alternativ till den trappa som finns på utsidan för att göra entrén mer anpassad för rörelsehindrade besökare.

Hörslinga finns

Torrdass finns i sockenmagasinet, den är inte anpassad för rullstolsbundna.

I kyrkan finns plats för 150 personer

Muralmålning S:t Kristofer

Foto: Anette Torgnysdotter

Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)

Mästerby kyrka är en av de mer bemålade, så här kan man ägna mycket tid till att bara gå runt och titta på målningarna.

På triumfbågens södra vägg finns en muralmålning av syndafallet- Adam och Eva och vishetens träd. 
Mitt emot denna ser man en målning av S:t Kristoffer. S:t Kristoffer (Kristusbärare) är ”de vägfarandes skyddshelgon”. På bilden (vars motiv är det vanligaste av S:t Kristoffer) bär han ”ett barn” över en flod, för varje steg han tar känns barnet tyngre och tyngre tills mannen känner det som om han bär hela världen på sina axlar. Han frågar då barnet vem han är och får svaret: Jag är Jesus som bär all världens synder. Och så döpte Jesus mannen och gav honom namnet Kristoffer.
På långhusets norra vägg finns passionsmålningen- här kan man följa berättelsen om vad som hände Jesus under påsken.

Byggnadshistoria

Mästerby kyrka är en av de gotländska kyrkor som inte uppdaterades i gotisk stil utan den romanska stilen är bevarad. Kyrkans absidkor, långhus och första torn uppfördes antagligen på 1100-talet och man tror att cistercienserna i Roma ledde arbetet med att uppföra kyrkan.1199 är det årtal Strelow angett som byggnadsår, taxuslistan något senare. 

Exteriör

1240 byggdes tornet upp högre och kraftigare än dess föregångare, och försågs med en portal. Den gamla portalen på långhusets sydsida flyttades till norrsidan och dörren ristades med runor  ”Jungfrur, bedjen edra böner på det rätta sättet” vilket tolkats som att porten skulle användas som ingång för socknens kvinnor.

1862 murades långhusportalen igen, nya fönsteröppningar togs upp och taket belades med spån. Kyrkdörrarna gjordes lägre så att man skulle få plats med glasfönster ovanför dem. Man tog också upp fönsteröppningar, två i långhuset och ett fönster i koret. Tornet skadades 1887 av ett blixtnedslag och reparerades därefter.

1903 skadades kyrkan i en brand och taket belades med spån. 

1922 genomfördes en omfattande renovering. Muralmålningar togs fram och konserverades. Långhusportalen togs upp igen. Triumfkrucifixet som flyttats från triumfbågen hängdes tillbaka och bänkinredningen ändrades.

1927 fick kyrkan tak och hängrännor av plåt, 1989 byttes trärännorna ut mot rännor i trä..

Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1989 då taken lades om och fasaderna putsades om med spritputs och avfärgades grå. 

Interiör

Mästerby kyrka hör till en av öns mest utsmyckade.

I mitten av 1300-talet höjdes långhusets murar och valv slogs över både kor och långhus.

Kyrkan är rikt bemålat med målningar från 1200-talet till 1700-talet.

Från 1200-talet finns en Kristusfigur målad i absiden, samt dekorativa inramningar av sakramentsskåp och det östra fönstret i koret. Triumfkrucifixet kan vara så tidigt som 1199. Madonnamålningen i en nisch i långhuset anses också vara från 1200-talet. Målningarna i absiden har dock ommålats på ett vanställande sätt under 1600-talet. Målningarna i långhusvalven är troligtvis 1300-tal. Från 1400-talet finns en passionsfris föreställandepassionsberättelsen på norra långhusväggen och en fyrpassfris, en S:t Kristofferbild och scenen av det yttersta domen är målad över triumfbågen. I slutet av 1500-talet målades rankor, blommor och trumpetblåsande änglar i koret. På 1600-talet målades de två bilderna av ”David med slungan” och ”Syndafallet” i koret och 1688 tillverkades altaruppsatsen. På 1700-talet målades triumfbågen och de övriga valvbågarna. 1790 fick kyrkan en sakristia.

Under årens lopp har kyrkoherdarna begravts under golvet i kyrkan och gravhällar av kyrkoherdarna Petrus 1372 och Herr Sigfrid 1501 återfinns i kyrkans golv.

1862 utvidgades läktaren och framsidan gjordes halvrund så att kör och orgel skulle få plats.

1886 göts kyrkklockan om. Av Johan A. Beckman &Co, Stockholm.

1903 skadades kyrkans I en brand, vattnet från släckningsarbetet skadade en del av muralmålningarna.

1922 genomfördes en omfattande renovering. Muralmålningar togs fram och konserverades. Målningarna i koret var aldrig överkalkade. Långhusportalen togs upp igen. Triumfkrucifixet som flyttats från triumfbågen hängdes tillbaka och bänkinredningen ändrades. Kyrkan fick en kamin för att kunna värmas upp.

Den senaste invändiga restaurationen genomfördes 1992 då väggar och valv rengjordes, ett nytt värmesystem installerades och belysningen kompletterades.

2015 rengjordes och konserverades en del av målningarna, bland annat målningen av  Madonnan och barnet, uppvaktad av två änglar. Målningen finns vänster om triumbågen där Mariaaltaret fanns under den katolska tiden. Målningen skadades av kaminen som tidigare stod i kyrkan.

Inventarier

Kyrkans mest värdefulla inventarier är dopfunten från 1100-talet, triumfkrucifixet från 1200-talet, glasmålningen i långhusets sydfönster från 1300-talet, bänkar och altaruppsats från 1600-talet, predikstol och läktare från 1700-talet samt alla kalkmålningar.

Orgel

1871 köpte kyrkan in en orgel, byggd 1860 av Frans Andersson i Stockholm, orgeln hade tidigare stått i en Stockholmskyrka.

Källor 

Utas, Jan. Vård och underhållsplan Mästerby Kyrka, 2008

Lundberg, Carolin. Kyrkor i Reformation (C-uppsats ARKX32 vid Lunds Universitet)

Läs mer:

 Lagerlöf, Erland; Svahnström, Gunnar (1991). Gotlands kyrkor : en vägledning (4., omarb. uppl). Stockholm: Rabén & Sjögren. sid. 118.  

Bergman, Mats (1978). Eksta kyrka, Hablinge ting, Gotland. Sveriges kyrkor ; 178 ; Gotland. Stockholm: Almqvist & Wiksell international

Carlsson, Sten-Åke & Johansson, Tore, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:II, Linköpings stift, Visby stift. Tostared: Förlag Svenska orglar

Strelow; Hans Nilsson.(1633) Cronica Guthilandorum