Våra kyrkklockor ringer till morgon- och aftonbön. De ringer in helgen och kallar till gudstjänst. De ringer själaringning och till förrättningar. Men kyrkklockor används också för att hedra och varna. Innan telefonen fanns kunde man varsko sockenborna när det var något i görningen. Vid eldsvåda brukade seden vara att vem som helst som först hann till kyrkan skulle ringa, och gärna ryckigt och orytmiskt för att påkalla uppmärksamheten. I Västergarn fanns förr också en särskild kod för ringning vid eldsvåda.
"Enligt ringningsreglemente för Västergarns kyrka år 1940 klämtade man vid brand 2 slag vid eldsvåda i kyrkans närhet, 3 slag om det brann norr om kyrkan, 4 slag söder om, 5 slag öster om och 6 slag väster om kyrkan."
Vilka är våra äldsta kyrkklockor?
I Sproge finns en av Gotlands äldsta fyra kyrkklockor. De andra är Gerum, Hejnum och Norrlanda. Dessa har ingen inskription med årtal, men den romanska formen visar att de alla är från tidigt 1200-tal. Formen är lite mer slokande än senare tiders klockor. Sproge kyrkklocka är faktiskt en av de äldsta klockorna i Sverige som fortfarande är i bruk! Den äldsta daterade klockan på Gotland finns i Rone och är gjuten 1345. Här i pastoratet finns våra äldsta daterade klockor i Hejde och Sanda som ju dessutom har inskrift med runor, och är daterade enligt runkalendern. Bara det gör dem mycket speciella! De är gjutna 1493 av gjutarna "Ingemar och Olof, de svenske män".
Klockskatt i Danmark och Sverige
Vid den tiden var Gotland danskt och den danske kungen Frederik I behövde mer metall till sina kanongjuterier. 1526 samlades därför kyrkklockor in över hela det danska riket. Det bestämdes att ingen kyrka fick ha mer än en klocka. Man antar att Hejde då skänkte sin ena klocka till Sanda kyrka. Och där har den funnits sedan dess. Den hänger nu i norrportalen nere i kyrkan och används väldigt sparsamt då den har spruckit. Men klockan i Hejde används alltjämt varje dag.
En liknande insamling av kyrkklockor skedde även i Sverige. Där var det Gustav Vasa som samlade in klockor eller lösensummor för att få behålla dem. Anledningen till klockskatten där var att Sverige var skyldiga Lübeck pengar. Denna insamling blev dock upphovet till klockupproret i Dalarna. För folk har i alla tider haft ett speciellt förhållande till kyrkklockor.
Den magiska klockan
Det fanns förr en folktro att kyrkklockorna var magiska, att själva ljudet av dem kunde hålla ondskan borta. Ibland filade man t.o.m. av metallspån från klockan som sedan blandades ner i medicin för att få bättre verkan. Denna filning efter magiska klockspån gav ibland upphov till att klockans klang faktiskt förändrades och började klinga falskt, då det är tjockleken på klockans väggar som bestämmer tonen.
Kimbning
En annan sak som kan nöta ner klockor är kimbningstraditionen. Kimbning uttalas på Gotland med hårt k, men samma ord i Skåne uttallas "tjimning" och ordet härleds från engelskans "chime" vilket betyder klinga. När man kimbar slår man med stenar på utsidan av klockan. På Fröjels klocka från 1816 har gångna tiders kimbning helt nött bort ett ord i klockans inskription. "Då Gustaf Reinicke var kyrkoherde i "…" omgiöts denna klocka." Antagligen har det stått "Fröjel" där man kimbat bort texten. Nuförtiden är man i pastoratet mycket sparsam med kimbandet för att inte skada klockorna.
Inskriptioner
Det är mest bara klockaren som får se det, men våra kyrkklockor har ofta intressanta inskriptioner. Det kan t.ex. stå vem som bekostade klockan. Klintes mellanklocka förtäljer att den är: "SKÄNKT ÅR 1938 AV FAMILJEN SNÖBOHM." Det kan stå vem som var präst när klockan kom till. På Eksta kyrkklocka från 1659 står det kortfattat på danska: "H PEDR HANSEN SOGNEPRAEST."
Men ibland får man veta fler detaljer. En av pastoratets yngsta klockor klingar i Väte. Här står några namn som säkert många känner igen. "TILL GUDS ÄRA OCH VÄTE FÖRSAMLINGS TJÄNST GÖTS JAG ANNO DOMINE 1967 AV GÖSTA BERGHOLTZ I SIGTUNA. DÅ VAR KAUKO TERÄVUO KOMMINISTER I VÄTE, VERA LÖFVENBERG, KARL ERIK FREDRIKSSON, BERTIL SAHLSTEN OCH VIKTOR ROSÉN KYRKVÄRDAR, KARL LARSSON KLOCKARE. BIDRAG TILL ANSKAFFANDET AV EMIL SÖDERDAHL, KANTOR I VÄTE 1914- 1956."
Vad kan en kyrkklocka väga?
Pastoratets tyngsta klocka hänger i Mästerby kyrktorn och väger 892 kg. Men den tyngsta på Gotland finns i domkyrkan och väger 2380 kg. Vill du läsa mer om våra klockor så rekommenderas den gedigna boken "Gotlands kyrkklockor och ringningsseder" av Ingvar Rohr. (Citatet om eldringningen på sid 19 är hämtat därifrån.) Här finns alla mått, årtal och inskriptioner på klockorna och alla tonanalyser av klockklangen. Dessutom tar boken upp de traditionella ringningssederna för varje socken, åtminstone så som de utfördes vid bokens utgivande år 1985.
Text: Sophie Malmros
