Någon timme före julottan börjar den långa vinternattens mörker brytas. Gryningen är lång. När folket samlas för den stämningsfulla gudstjänsten är det ännu så mörkt ute att man inte kan urskilja detaljer. Men inne i kyrkan är det ljust. De många levande ljuslågorna skimrar i altarskåpets guld. Julens budskap om att Gud kommer till oss blir levandegjort. De små figurscenerna berättar för oss. De berättar i julottans ljussken och de berättar året runt, för dig och mig och var och en som närmar sig altaret i Husby-Långhundra kyrka.
De berättar något som de flesta av oss har hört om många gånger. Något som är en del av kulturarvet. Men mer än så! Det är en historia som är historisk. Som utspelade sig på en bestämd plats och i en bestämd tid. Som när tiden var inne vände mänsklighetens och många människors historia.
Jesus föddes i Betlehem. Det är en plats som är känd sedan mer än tre tusen år. Aldrig en stor stad, men en levande ort där människor än idag bor, arbetar och går i skola. Och tar emot pilgrimer och turister! För platsen där Gud valde att låta sig födas som människa drar förstås till sig besökare. De vill se platsen där det hände.
Det hebreiska namnet Bet Lehem betyder Brödhuset. Det är en händelse som ser ut som en tanke, att han som kallar sig själv Livets bröd föddes just där. Jesus talar om sig som brödet som kommer ned från himlen. Han anspelar på mannat som räddade livet på hans landsmän under flykten från Egypten mer än tusen år tidigare. Nu kommer Jesus för att ge näring och liv åt människor av alla folk. Och han säger: Brödet jag skall ge är mitt kött, jag ger det för att världen skall leva. Drygt trettio år gammal utgav han sitt kött, sin kropp, till döden på korset.
Och genom alla tider sedan dess ger han ut sitt kött under brödets gestalt i den heliga nattvarden. Det är återigen en händelse som ser ut som en tanke, att Betlehem på arabiska, som är det språk som idag talas av de flesta i staden, heter Bayta Lahm. Det betyder nämligen Kötthuset.
Att ingen har kommit på tanken att kalla sakramentsskåpet, som finns i många kyrkor, för Betlehem! Där förvaras ju invigt nattvardsbröd, Kristi kropp, som blivit över vid mässfirandet.
Nu kallar man i stället sakramentsskåpet för tabernakel, vilket också är fint. Det påminner om det tält som under ökenvandringen efter flykten från Egypten hyste platsen för Guds särskilda närvaro. Man kan också tänka på inledningen till Johannesevangeliet där det står att Ordet blev kött (i Bibel 2000 människa) och slog upp sitt tält (bodde) bland oss.
Däremot har de egyptiska kristna, kopterna, kommit på att ge namnet Betlehem till ugnen som nattvardsbrödet bakas i. Efter att Jesus hade fötts i Betlehem flydde ju Maria och Jesu fosterfar Josef, undan dem som ville döda barnet, till just Egypten. Så kommer också Jesus Kristus i den koptiska mässan från Betlehem till egyptierna.
Även om vi inte har en ugn som heter Betlehem så kommer Jesus via nattvardsbrödet till oss också i Husby-Långhundra på ett påtagligt sätt. Jesus själv manar oss att dela måltiden: Tag och ät! Han säger: Gör detta! och det gör kristna överallt och i alla tider, intill den dag då han kommer åter och det är dags för den stora himmelska måltiden.
Se gärna nr 392 i 1986 års psalmbok!
Rolf Ström
Den här texten publicerades först i Knivsta pastorat nr 4 - 2019.