.jpg?DoProcessing=&w=1680)
Svenska Gustafkyrkans bibliotek 100 år - år 2018
2018 fylde Svenska Gustafskyrkans bibliotek ett hundra år. Redan från början uppfattade församlingen och församlingens första prästpar att Svenska Gustafskyrkan inte bara skulle vara ett andligt hem för svenskarna i Danmark, utan också ett kulturellt centrum där svensk kultur och svenska traditioner kunde vårdas och förvaltas för kommande generationer. Kyrkan skulle vara ett andligt, kulturellt och socialt hem, där både kristen tro, allmän kunskap och social gemenskap och omtanke kunde odlas.
En viktig del av ett folks identitet och historia är dess språk, och därmed också dess litterära skatt. Gustafskyrkans fick redan från början gåvor av stort kulturellt värde, främst konstverk av till exempel svenska konstnärer som Carl Larsson 1910 och prins Eugen på 1930-talet. Men det skänktes och inköptes också svensk litteratur. Redan innanför kyrkans entré i det första rummet möts besökaren av de vackra bokskåpen med dess glasdörrar, som täcker en hel vägg. I dessa skåp finns kyrkans bibliotek, från vilka församlingens medlemmar kan låna böcker. En av församlingens medlemmar fungerar som bibliotekarie och ansvarar för utlåning och inköp av ny svensk litteratur. Det finns även litteratur på andra språk, främst danska, dock i mindre omfattning.
Initiativet till Gustafskyrkans bibliotek kom från församlingens dåvarande assistent, diakonen Gunnar Månsson. Biblioteket skapades 1918 och kom att bli en uppskattad institution som nu funnits i etthundra år. Gunnar Månsson ansvarade för biblioteket fram till 1920 då han flyttade från Köpenhamn. Hans efterträdare, diakonen J.K Gometz, visade stort intresse för biblioteket, men den person som gjorde en storartad insats för församlingens bibliotek var fru Anna Svenningsen, som skötte biblioteket från 1928 fram till 1940. Varje onsdag och fredag från klockan halv sju till klockan åtta tjänstgjorde hon som bibliotekarie och tog emot de som ville låna eller lämna tillbaka böcker. Från 1940 tog hennes dotter Brita över ansvaret.
Att biblioteket varit en viktig del av församlingens verksamhet är det många som vittnar om. I kyrkoherde Arvid Bomans minnesskrift över Gustafskyrkan utgiven 1936 skriver han att ”inte minst med tanke på de unga har en regelbunden bibliotektsverksamhet upptagits vid kyrkan. Biblioteket, som rymmer ett par tre tusen band svensk litteratur, förvaras i ändamålsenliga skåp och utnyttjas på ett glädjande sätt. Läslusten förefaller vara stigande”. Idag ansvarar bibliotekarie Elisabeth Vorting för inköp av ny svensk litteratur. Hon leder också varje månad en samling i kyrkans lokaler kallad ”Samtal om böcker”, där läsintresserade medlemmar av församlingen samlas för att samtala och diskutera om nyligen utgiven litteratur – och för att stimulera framtida läslust. Också för de minsta finns en särskild avdelning med barnböcker på svenska, som kommer väl till pass vid församlingens olika samlingar för barn och föräldrar. Kyrkan har en viktig funktion för barn som växer upp med en dansk och en svensk förälder. Genom barnböcker på svenska och församlingens musikverksamhet kan barnen hålla kontakt med det svenska språket och på så sätt bli tvåspråkiga. Dessutom får de kännedom om sagorna och berättelserna av t.ex. Astrid Lindgren, som tillhör den svenska litteraturens pärlor.
Vi i Svenska Gustafsförsamlingen gläder oss åt kyrkans bibliotek och tackar alla som stöder dess fortsatta verksamhet. Vi delar kyrkoherde Bomans förhoppning och konstaterande, att ”läslusten förefaller stigande”. Må den så förbli i framtiden!
Thomas Stoor, kyrkoherde