Den stora kyrkklockan som idag ljuder i Bjärtrå kyrka kommer ifrån den gamla kyrkans tid. Klockan är gjuten år 1506 och invigd till jungfru Marias ära med en inskription på latin. Översättningen lyder: ”I Herrens år 1506 fullbordades detta arbete till vår Heliga jungfru Marias ära.”
Under 1200-talet byggdes en kyrka i Bjärtrå – den gamla kyrkan. Den byggdes av natursten ifrån trakten och vi kan fortfarande se murverk av den. Idag kallas den Nässoms kyrkoruin och här hålls än idag vissa gudstjänster.
Som de flesta gamla kyrkor så renoverades Bjärtrå gamla kyrka under århundraden allt eftersom ny byggteknik utvecklades. Under 1800-talets början ökade invånarantalet markant och 1806 beslutades det att en ny kyrka skulle byggas.
1523 valdes Gustav Vasa till kung i Sverige. Kyrkan och klostren ägde under den här tiden en tredjedel av den produktiva jorden och fick ett tionde av folket. Under reformationen bröt Gustav Vasa med Rom och gjorde sig till kyrkans överhuvud. Kloster plundrades, böcker skars sönder. Skolundervisning och skyddsnät försvann. Tiggare och sjuka svämmade över Stockholm. Efter befrielsekriget var Sveriges resurser små och skulderna till Lybeck stora. 1523 beslöt Gustav Vasa att varje sockenkyrka i landet skulle lämna ifrån sig den näst största eller största kyrkklockan eller lösa in klockans värde i pengar. Dalkarlarna startade Klockupproret och vägrade lämna ifrån sig vare sig någon klocka eller lösensumma. Bjärtrå gamla kyrkas lilla kyrkklocka blev dock beslagtagen i kyrkoskatt år 1533.
Under renoveringen av den gamla kyrkan i mitten av 1700-talet fick kyrkan en ny liten klocka. När den nya kyrkan byggdes fick den stora klockan hänga kvar i den gamla kyrkans klocktorn under byggnationen men flyttades så till den nya kyrkan som invigdes den 5 september 1847 av kontraktsprosten Jonas Nordberg. Så – än idag ljuder den lilla klockan från 1700-talet och den stora klockan gjuten till Jungfru Maries ära 1506 över Bjärtrås nejder.
Text: Ann-Charlotte Agrell, 2021